Äldres trygghetslarm slås ut när elen försvinner
- En rad kommuner ser stora risker med att trygghetslarm för äldre kan sluta att fungera vid ström- och teleavbrott, visar Ekots genomgång.
- Samtidigt är det allt fler som får trygghetslarm, bland annat för att kunna bo kvar längre i den egna bostaden.
- “Hon hade ingen kommunikationsmöjlighet”, säger Annika Olausson som berättar att hon hittade sin äldre granne ensam med bara cirka sex grader inomhus, efter ett strömavbrott.
92-åriga Maj-Lis Asklund är en av drygt en kvarts miljon personer i Sverige som beviljats trygghetslarm, enligt Socialstyrelsens siffror från förra året.
Larmen kan vara ett sätt att öka tryggheten för äldre som bor kvar hemma.
Men de fungerar inte alltid som de ska.
– Vi hade ju ingen ström, säger Maj-Lis Asklund.
I januari 2019 drog stormen Alfrida in över Sverige. Den hårda blåsten fällde träd över både hus och elledningar. Strömmen var borta i flera dagar. Blidö utanför Norrtälje, där Maj-Lis Asklund bor ensam, var ett av områdena som drabbades.
– Det blev väl ner till en 5-6 grader varmt kanske härinne. Det kan bli kallt, och att man inte kan värma något på spisen. Och sen att man fryser och sätter på sig allt vad man har, säger Maj-Lis Asklund.
För att kunna se något i vintermörkret var Maj-Lis Asklund beroende av levande ljus som hon balanserade på sin rullator.
Samtidigt kunde hon inte använda trygghetslarmet om något gick snett, eftersom det också låg nere på grund av strömavbrottet, enligt både Maj-Lis Asklund och hennes granne Annika Olausson som kom för att titta till Maj-Lis.
– Ja, jag tycker att det känns jätteosäkert. Hon hade egentligen ingen kommunikationsmöjlighet, säger Annika Olausson.
Samtidigt som antalet beviljade trygghetslarm ökar, visar Ekots genomgång av bland annat myndighetsrapporter och kommuners risk- och sårbarhetsanalyser på allvarliga sårbarheter med larmen.
Så här skriver några kommuner:
“Vid ett strömavbrott kan konsekvenserna bli omfattande då b.la våra trygghetslarm kan slås ut och möjligheten att larma 112 försvinner”.
“Larmfunktionerna slås ut vid telefonibortfall med livshotande konsekvenser i värsta fall”.
“De bärbara larmen och trygghetslarmen går via telenätet och skulle det ligga nere så sätts larmen ur funktion vilket skulle kunna innebära fara för liv och hälsa”.
I Norrtälje kommun, där Maj-Lis Asklund bor, slogs 400 trygghetslarm ut efter stormen Alfrida.
Sedan dess har Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje gjort en ny upphandling av trygghetslarm, med hårdare krav på driftsäkerhet, som ska börja användas om ungefär ett halvår, enligt avdelningschef Camilla Gustavsson.
– Det här var en stor naturhändelse, och det är inget vi kunde förutse eller ha någon beredskap för när det blir den här omfattningen, säger Camilla Gustavsson.
Borde ni ha ställt högre krav på leverantören av trygghetslarm även tidigare?
– Det är alltid lätt att vara efterklok, det är en svår fråga att svara på. Det gjorde verkligen att vi satte fokus på den frågan. Vi har ingen liknande erfarenhet sedan tidigare, säger hon.
Hemma på Blidö tycker Maj-Lis Asklund att larmet är viktigt, om hon till exempel skulle ramla.
– Det är att jag inte kan ta mig in till sängen, det är väl det man tänker på mest, säger Maj-Lis Asklund.