Arbetade för opposition i Belarus – nekas asyl i Sverige

• Som Ekot tidigare rapporterat är det mycket svårt för människor som flytt regimen i Belarus att få asyl i Sverige och en som fått avslag är Kanstantsin Siarohin.

• Våren 2020 arbetade han som kameraman åt den nu fängslade oppositionelle videobloggaren Siarhej Tsichanouski, make till den tidigare presidentkandidaten Svjatlana Tsichanouskaja.

• För Kanstantsin kom Migrationsverkets avslag på hans asylansökan som en chock.

– Jag blev mycket upprörd, chockerad.

– Vi kan inte under några omständigheter återvända till Belarus, det är som en dödsdom, säger Kanstantsin Siarohin.

Våren för fyra år sedan fick Kanstantsin Siarohin jobb som kameraman åt den då mycket populäre videobloggaren Siarhej Tsichanouski. Tillsammans reste de runt i landet och intervjuade människor om livet i Belarus, kritiserade makten, kallade landets ledare Aleksandr Lukasjenko för en diktator.

Tsichanouski annonserade att han tänkte ställa upp i presidentvalet som hölls i augusti 2020 men istället greps han och dömdes senare till totalt 19,5 års fängelse, anklagad för att bland annat organiserat massupplopp. En anklagelse han nekar till.

Efter presidentvalet tvingades hans fru Svjatlana Tsichanouskaja ut ur Belarus och har i sin frånvaro dömts till 15 års fängelse. Flera ur Tsichanouskijs filmteam dömdes också, däribland en annan kameraman, Artsiom Sakau, som nu avtjänar ett 16-årigt fängelsestraff.

Kanstantsin Siarohin berättar hur han själv lyckades hålla sig undan, flyttade mellan olika adresser, bytte telefonnummer men till sist, säger han, blev riskerna för stora och tillsammans med sin familj lämnade han Belarus hösten 2021 genom att muta en gränsvakt.

– Om vi återvänder hotas jag av minst 15 års fängelse, min fru av minst fem års fängelse för hennes oppositionella arbete, säger Kanstantsin Siarohin. Barnen, sex och ett år gamla, riskerar att hamna på barnhem, säger han.

I sitt beslut till avslag skriver Migrationsverket att de inte tvivlar på att Kanstantsin verkligen arbetade för Siarhej Tsichanouski men att han genom sina bevis inte kunnat göra det tillförlitligt att det finns en aktuell, personlig hotbild mot honom.

Martina Roslund är enhetschef på Migrationsverket.

– Det vi gör och som vi alltid gör, det är att vi kollar på de uppgifter som vi samlar in och vi gör alltid en individuell bedömning. Men just i det här fallet så har vi bedömt att sökandes uppgifter om intresset för honom vid ett återvändande inte är tillförlitliga.

Martina Roslund hänvisar bland annat till att Kanstantsin vid ett tillfälle innan flykten från Belarus lämnade landet för att sedan återvända. Ett tecken, säger hon, på att riskerna för honom inte var så stora som han hävdar. Själv säger Kanstantsin till Ekot att myndigheternas intresse för honom väcktes först senare, och då valde han att fly.

I höstas kunde Ekot berätta om hur flera asylsökande från Belarus fått avslag på sina asylansökningar, trots den allt mer repressiva regim som råder i Belarus.

I den senaste FN-rapporten, som också Migrationsverket hänvisar till, står det att antalet personer som sitter fängslade i Belarus för att ha utövat sina grundläggande rättigheter saknar motstycke.

Martina Roslund vid Migrationsverket säger att man är medveten om det politiska läget i landet men att varje fall ändå måste bedömas individuellt.

– Vi har beaktat uppgifterna och vi har beaktat den landinformation som finns i det här specifika ärendet.

En som är mycket kritisk till Migrationsverkets beslut att avslå asylansökan är Dmitri Vasserman, talesperson för organisationen Belarus folkambassad i Sverige.

– Man behöver ingen djupare kunskap för att förstå vad som kan hända med Siarhej Tsichanouskis kameraman i Belarus, säger han.

Migrationsverkets beslut kommer att överklagas.