Asylmottagandet skapar splittring i Grekland

10 min
  • Grekland är idag ett mer splittrat land efter att i många år ha varit en huvudentré in till Europa för flyktingar och migranter.
  • År 2015 kom över en miljon människor i båtar från Turkiet. Merparten tog sig vidare norrut i Europa eller skickades tillbaka mot Turkiet och sina hemländer.
  • Men cirka hundratusen asylsökande var för något år sedan också kvar i Grekland och det fortsatta asylmottagandet skapar spänningar - i synnerhet på de grekiska öarna dit migrantbåtarna från Turkiet kommer.

– Det finns en sak som alla håller med om, från vänster till extremhögern. Vi vill inte ha ett stort flyktingläger här. Om du radar upp alla människor som bor här på Lesbos och frågar om de vill att det byggs ett nytt flyktingläger här kommer alla att säga nej, det säger Erifili Chioteli, lokalpolitiker på Lesbos huvudort Mitilini, som ligger på den östra sidan av ön.

På andra sidan havet ligger Turkiet, och framför oss, där vi sitter på ett café i hamnen, guppar stora gråa skepp från Frontex, EU:s gränsbevakningsstyrka.
Erifili Chiotelis perspektiv kommer från vänster, hon tillhör i grunden de med en mer välkomnande syn på migranter och flyktingar här.

– Under flyktingkrisen för några år sedan var vi ute i båtar och drog upp folk halvt drunkade. Vi gav dom kläder, mat och dryck, och vi kämpade för att de skulle få en plats att bo.

Och fortfarande finns många Lesbos-bor som hjälpa flyktingar och migranter, säger hon, samtidigt om det finns andra som inte vill se några migranter här alls. Men det som förenar alla, oavsett grundinställning, är att ingen tycker migranterna ska bli kvar här på ön. Idag finns runt 7000 asylsökande här, som mest var det långt över 20 000.

EU diskuterar just nu en ny modell för att lösa migrationsfrågan till Europa. Förslaget som tagits fram av kommissionären Ylva Johansson har som mål att få till snabbare procedurer för asylansökningar, och en mer rättvis fördelning av bördan, men förhandlingarna tycks gå trögt.

Och samtidigt fortskrider planerna på att bygga nya, moderna och mottagningsanläggningar för migranter på fem grekiska öar, inklusive Lesbos.
För det har Grekland fått runt 250 miljoner euro. För Erifili Chioteli skulle det innebära ett permanentande av Lesbos som mottagningshub för migranter som vill till Europa, något hon anser är oacceptabelt.

– Det handlar inte längre om att vi ska hjälpa till under en begränsad tid, det handlar om att vi som ö ska göras till verktyg för EU:s migrationspolitik. Från och med nu, oavsett vilken flyktingkris som inträffar, ska den hanteras med hjälp av de migrantläger som ska byggas här, säger Erifili Chioteli.

Och det som provocerar extra mycket, säger hon, är att det samtidigt finns länder inom EU som inte vill ta sin del av ansvaret. För såna länder ges i migrationspakten en utväg, där de kan betala för att slippa ta emot migranter.

– Det har gjort oss väldigt arga. Här har vi dragit lasset åt hela Europa, och nu kommer EU och kastar pengar i ansiktet på oss för att vi ska skapa koncentrationsläger för flyktingar, säger Erifili Chioteli.

Längre västerut på ön, i Kalloní i den andra av Lesbos två kommuner, styr högerpolitikern Taxiarchis Verros. För honom bottnar motståndet mot migrationen hit mycket i skadan den gjort för Lesbos som turistö.

– Kan du tänka dig, säger han, att vi hoppas på 20-30 000 turister totalt i år, det är lika många som kommer på en dag till Kreta och Rhodos.

Trots att flyktinglägren på Lesbos i regel legat mycket närmare huvudorten Mytilini, på den östra sidan, anser Taxiarchis Verros att hans del av ön drabbats hårdare. För när turisterna slutade komma på grund av migrantkrisen kunde de boende i Mytilini försörja sig på den ekonomi som uppstått runt migrationen, caféerna serverade volontärarbetare i färgglada t-shirtar och fastighetsägarna kunde tjäna pengar på att hyra ut till NGO:er.

Faktum är att hyrorna i Mitilini steg snabbare förra året än någon annanstans i Grekland.
Och alla bidrag från staten och EU strömmar till Mytilini, säger han, medan Kalloní, som är helt turismberoende, blivit helt utan. Och när migrationskommissionären Ylva Johansson besökte Lesbos tidigare i våras passade Taxiarchis Verros på att ge sin syn på saken.

– Jag sa till henne att när det kommer till synen på migration så står Grekland och den grekiska regeringen står långt ifrån oss - och EU ännu längre ifrån oss. Ingen har någonsin brytt som om våra problem.