Ekot granskar

Återfallsförbrytare stoppas inte – “Frustrerande”

1:59 min
  • Det finns en utbredd frustration inom rättsväsendet när det gäller möjligheterna att sätta stopp för återfallsförbrytare, visar Ekots rundringning till poliser och åklagare.
  • Ekots granskning har tidigare visat hur en man kunnat begå upprepade sexualbrott mot barn under mer än ett decennium.
  • Kammaråklagare Helene Gestrin tycker att Sverige borde fundera på att begränsa den så kallade straffrabatten när gärningsmän samtidigt döms för flera fall av liknande brott.

– Vad som framförallt är frustrerande tycker jag är när man ser att en gärningsman begår upprepande grov brottslighet mot barn, sen avtjänar sitt straff, kommer ut och begår nya brott igen, säger kammaråklagare Helene Gestrin.

Ekot har tidigare berättat om hur en man under mer än ett decennium kunnat fortsätta begå nya brott mot barn, även efter att han kommit ut ur fängelset.

Mannen har nekat till alla brott. Han har dömts fyra gånger för totalt 44 brott, efter att ha kartlagt unga flickor på nätet och använt bilder och information som utpressning, för att få dem att gå med på att träffa honom eller visa sig i webbkameran.

En av dem som utsatts är Amanda. Hon blev våldtagen av mannen som 14-åring och fyra år senare återigen utsatt för brott av mannen, då han spred nakenbilder på henne.

– Det är lätt att bli utsatt för det här. Det är lätt att inte förstå vem det är man pratar med när man är tonåring eller yngre. Alltså de tar kontakt med en på ens plattform, där ens åldersgrupp ska vara. Inte där hans åldersgrupp ska vara.

Ekot har varit i kontakt med poliser och åklagare från olika delar av landet som säger att det finns en frustration när det gäller samhällets kapacitet att sätta stopp för personer som upprepade gånger begår sexualbrott mot barn.

Kammaråklagare Helene Gestrin tycker att Sverige borde överväga att begränsa den så kallade mängdrabatten.

– Ett problem där är att ju att om man begår många sexualbrott mot barn via internet så blir den inbyggda straffrabatten ganska stor, när man döms för många brott samtidigt. Om man döms för trettio sexualbrott eller tio sexualbrott gör ofta inte så stor skillnad för påföljden.

Rebecca Dison, kammaråklagare i Stockholm Norrort, tycker att Sverige både borde se över hur straffrabatten tillämpas, och fundera över särskilt kring brottsrubriceringar kopplade till sexualbrott mot barn.

– Vi har ju väldigt små barn som är så pass kompetenta att de klarar av att använda elektroniska enheter helt själva. Som klarar av att ta bilder, filma. Det gör att lagstiftningen måste hänga med. På samma sätt som det utvecklas, på samma sätt öppnar vi andra arenor för barn att bli potentiella offer, säger Rebecca Dison.

Niclas Eltenius arbetar i dag som domare, men har tidigare som åklagare lett förundersökningar i det fall Ekot granskat där mannen kunde spara bilder på barn i en molntjänst och använda de till nya brott.

– Hur ska vi komma till rätta med det här för framtiden för det känns som att ett fängelsestraff undanhåller honom en tid. Det var det mest frustrerande att veta: kommer han att använda det här i framtiden? Och hur kan vi förhindra det? Och hitta nåt permanent sätt att göra det på, säger Niclas Eltenius.

Amanda heter egentligen något annat.