Barn får psykiatriska läkemedel på fel sätt
Flera barn får varje år psykiatriska läkemedel på felaktiga sätt inom barn- och ungdomspsykiatrin.
I över 40 fall de senaste fem åren har Inspektionen för vård och omsorg riktat kritik mot BUP för brister i läkemedelsbehandlingen, visar Ekots genomgång. Oftast handlar det om brister i hur vården följt upp läkemedel som de satt in.
Ett exempel rör en 8-årig pojke som hade fått antidepressiva läkemedel utskrivet av BUP och det gick flera månader mellan läkemedelsuppföljningarna.
Barn- och ungdomspsykiatrier Göran Högberg pekar på varför det är så viktigt att vara noggrann:
–Därför att det är så individuellt olika profil så att någon person kan uppleva svåra biverkningar tidigt en annan inte. Människor är olika.
Allt fler barn och unga som kommer till barn- och ungdomspsykiatrin behandlas med psykiatriska läkemedel. Ekots genomgång av de fall där BUP fått kritik för hur de hanterat läkemedel visar att det ibland handlat om att man inte fått någon läkartid och därmed inga mediciner. Men den vanligaste kritiken är brister i uppföljningen av olika läkemedel som BUP skrivit ut.
Ett exempel rör en 8-årig pojke. Pojken hade fått antidepressiva läkemedel utskrivet av BUP och det gick flera månader mellan läkemedelsuppföljningarna. Han bedömdes även vara i behov av samtalsbehandling men fick vänta i nästa ett år på den behandlingen. IVO skriver:
”Mellan dessa datum framgår inte att patienten fick någon stödjande insats eller någon uppföljning från BUP. Av journalen framgår att man endast förnyade recept för den pågående läkemedelsbehandlingen.”
I fallet med elvaåriga Bryna i Västerbotten, som Ekot granskat, har IVO bland annat kritiserat att hon inte fick någon samtalsbehandling, men man kritiserade inte läkemedelsbehandlingen då den skett kontinuerligt.
Tre specialister i barn- och ungdomspsykiatri som fått gå igenom Brynas journaler menar att kvalitén på uppföljningarna inte varit tillräckligt bra – och BUP Västerbotten vill inte kommentera det enskilda fallet men har själva konstaterat att effekterna av läkemedelsbehandlingen skulle ha följts upp på annat sätt.
Brynas mamma Jennie Jakobsson är noga med att poängtera att hon inte är emot medicinering med antidepressiva läkemedel, men hon önskar att det skötts på ett bättre sätt och att hon fått bättre stöd.
–Jag kände att man lade mycket vikt på att jag skulle fixa det. Min hjärna gick ju på; hur ska kunna göra för att hjälpa henne i hennes ångest, i hennes funderingar? Hur ska vi kunna få hjälp?
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Mer om hur vi bedriver vårt arbete