Belarus skjuter ifrån sig anklagelser om att ha skapat migrantström

På en innergård, innanför Karl Marxgatan, finns ett litet vandrarhem.

Husam och Baha, från staden Daraa i södra Syrien, kommer ut därifrån.

De anlände med flyg till Belarus huvudstad Minsk fyra dagar tidigare. De hade flugit från Jordanien.

Hit till Hrodna tog de en taxi, nu väntar de på vidare transport mot gränsen. Till Polen är det bara ett par mil.

– Vår plan är att ta oss härifrån, säger Baha. På det sätt som det går.

En annan syrier, Ahmed, som pratar ryska hjälper till och översätter.

– Målet är bara att nå fram till Europa och få dit våra familjer.

– Vart som helst där vi kan bygga en framtid. Vi lämnade våra kvinnor och barn hemma.

Husam och Baha säger att de fick höra talas om möjligheten att ta sig till EU via Belarus för någon månad sedan. Så här långt har allt gått smidigt, även om själva resan varit kostsam. 3000 dollar, drygt 26 000 svenska kronor. I priset ingår turistvisum till Belarus.

– Vi är här lagligt, säger de.

Det är vid gränsen till EU som svårigheterna börjar - och informationskriget.

Regelbundet publicerar den belarusiska gränspolisen filmer och bilder där man anklagar den polska sidan för brutalitet mot de människor som försöker ta sig över gränsen. Men vem som avfyrar skotten i luften i den här videon, publicerad i måndags, är omöjligt att veta. Polsk gränspolis, säger den belarusiska sidan samtidigt som samma anklagelser hörs från Polen, gentemot Belarus.

De senaste dagarna har den polska gränspolisen på sitt twitterkonto rapporterat om flera hundra försök till illegal gränspassage varje dygn. Polska politiker, med stöd från bland andra EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson, anklagar Belarus för att på ett organiserat sätt skicka flyktingar och migranter mot unionens gränser, för att medvetet skapa en kris där.

Hur organiserad migrantströmmen genom Belarus är finns inget riktigt svar på. Men faktum är att det under det senaste året blivit betydligt enklare för medborgare från en rad länder att ta sig till Belarus. Flygningarna mellan Irak och Belarus har har ökat, även om de vid ett par tillfällen pausats, efter uppmaningar från EU. I september öppnade statliga Belavia en flyglinje mellan Minsk och Aqaba, i Jordanien. En annan väg in är med flyg från Istanbul. Den stora strömmen av människor från länder som Irak och Syrien började märkas i Belarus i våras, tilltog under sommaren och har kopplats samman med de sanktioner som EU infört mot Belarus.

Men att den belarusiska ledningen, med president Aleksandr Lukasjenko i spetsen, skulle driva på migrantströmmen förnekas officiellt.

På sitt kontor i Minsk säger Oleg Gajdukevitj, vice ordförande i det belarusiska parlamentets utrikesutskott, att Belarus är ett alldeles för litet land för att organisera några stora flyktingströmmar.

– Det är internationella nätverk som organiserar det här. Som skickar migranter via olika länder, också via Belarus. Men kom ihåg, säger Oleg Gajdukevitj de här människorna kommer hit legalt. De har visum. Men de vill inte stanna här, de vill till er, i Europa. Och varför skulle vi hindra dem? Nu när ni utsätter oss för sanktioner.

Men, säger Oleg Gajdukevitj. Det finns trots allt en lösning på problemet. Låt oss sätta oss ner - och förhandla.

– Häv era sanktioner, sätt er vid förhandlingsbordet så ska vi nog kunna lösa det här, säger han.

På Karl Marxgatan i staden Hrodna, på innergården där vandrarhemmet ligger, dyker föreståndaren Kostja upp i dörröppningen. Han ställer inga onödiga frågor till sina gäster.

– Jag har ingen aning om hur de här människorna kommer hit. Viktigast för mig är att de har sina papper i ordning. Pass och visum.

De är turister, säger han. De har ju turistvisum!

Jag frågar om han blev förvånad när medborgare från länder som Syrien och Irak började dyka upp här, på gården i Hrodna.

– Mig förvånar ingenting här i livet. Varför skulle jag förvånas över detta? Säger han.

Johanna Melén
johanna.melen@sverigesradio.se