Låga straff vid sexköpsbrott mot barn – straffskalan används inte
Straffskalan används inte fullt ut när förövare döms för sexköpsbrott mot barn mellan 15 och 17 år visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Fängelsestraff är ovanligt och våldtäktslagstiftningen kan prövas i större utsträckning, är Brås analys.
”Det vi ser är att det i de här ärendena förekommer en hel del försvårande omständigheter, men att det inte tas upp i domarna som ett skäl till en strängare påföljd”, säger projektledaren Lina Fjelkegård.
Brå har granskat ett 20-tal domar kopplade till utredningar från 2019 gällande utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, men också domar efter 2020 när en straffskärpning infördes.
I samtliga mål har gärningsmännen dömts, men ingen har fått fängelse. Straffet har istället blivit villkorlig dom och böter eller samhällstjänst trots att det enligt Brå flera gånger alltså funnits försvårande omständigheter där offren varit särskilt utsatta, vilket kunnat motivera strängare påföljd, säger Lina Fjelkegård.
– Att man utnyttjar någon som mår psykiskt dåligt eller kanske befinner sig i en beroendesituation, i ett missbruk. Eller i den konkreta situationen är helt beroende av gärningsmannen, man är på en enslig plats och behöver skjuts därifrån.
Brå har även gjort en fördjupad analys av ärenden där polisutredningarna också innehåller misstänkta våldtäktsbrott. Slutsatsen är att våldtäktslagstiftningen kan prövas i större större utsträckning när det gäller sexköpsbrott mot unga mellan 15 och 17 år som de här fallen handlar om. För barn under 15 räknas det alltid som våldtäkt.
– När man läser det här materialet så är det tveksamt ibland om det verkligen finns en frivillighet. Det borde prövas i större utsträckning och åklagare borde yrka på strängare påföljd.
Eva Johnsson, överåklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, känner inte till detaljerna i de domar Brå granskat men svarar generellt att när det gäller att pröva våldtäktslagstiftningen i såna här mål så måste åklagarna kunna styrka att det inte varit frivilligt.
– Om då målsäganden har ställt upp mot att man har fått alkohol, narkotika är väldigt vanligt, pengar, saker – kan man då säga att det inte är frivilligt? Jag tror det är där åklagarna funderar mycket och att det är därför man inte väcker åtal därför att man anser att man inte kan styrka det, säger Eva Johnsson.