Chefs with Compassion lagar måltider till coviddrabbade i Soweto

9:59 min
  • Coronapandemin har slagit hårt mot Afrikas mest utvecklade ekonomi, Sydafrika. Utöver att runt 50 000 dött till följd av viruset, har det slagit extremt hårt ekonomiskt.
  • Redan innan pandemin var arbetslösheten skyhög, nu efter nedstängningar och begräsningar ligger den på drygt 30 procent. Massor med människor har förlorat arbete, inkomst och bostad.
  • Tiotusentals behöver helt enkelt hjälp med mat och för att klara vardagen. Flera frivilligorganisationer har nu slagit sig samman i Johannesburg, för att hjälpa dem som behöver det allra mest. Hör Reportage av Richard Myrenberg.

Eldorado Park, i Soweto, långt från de välmående medelklassområdena kring Orlando West. Det här är utposten, vindpinade plåtskjul som klättrar i oändliga rader över kullarna. Här där jag befinner mig driver en lokal kyrka ett enkelt äldrecenter.

Thandi Vestole är 72 år och har suttit här och sjungit med. Det bor femton personer i hennes enkla hushåll. Två har arbeten att gå till. Vi har inga pengar. Och med covid har det bara blivit värre, säger hon.
 
– Jag är glad. Nu har jag fått lite mat… Fyra dagar i veckan kommer hon hit, varje gång serveras hon nylagad mat tillsammans med hundratals andra här.
Borta i hörnet över öppen eld kokar kittlarna. Zenande är en av flera som förbereder maten:

– Idag blir det rik, soppa på ben och vitkål, förklarar hon.
Det här ett mycket fattigt och utsatt område, men covidpandemin har gjort det än värre, säger Zenande.
 
– Många av de äldre här hade inget när landet stängde ner under covid. Här kan de koppla bort vardagsstressen och få nåt att äta… covid har varit svårt för alla här, säger hon.
 
Men hela processen bakom det här, att Thandi får ett mål lagad mat ute i Eldorado Park, började långt tidigare.

I City Deep i Johannesburg ligger en av landets största partilager. Frukt och grönt kommer från hela landet hit, för att säljas till grossister, fruktaffärer och småhandlare.
Här far truckar fram och tillbaka, lastbilar lastas fulla med butternut, morötter, potatis. Hektiskt och stökigt. Men Hanneke Van Linge, från organisationen Nosh som arbetar med att rädda mat, direkt från leverantörerna, tycker det är ovanligt stillsamt här.

– Det har varit lite lugnare nu de senaste veckorna på grund av regnet. Det har varit svårt att skörda och transportera hit, men nu börjar det ta fart igen, säger hon.

Från fyra på morgonen öppnar marknaden här, nu vid nio så börjar kajerna ser lite tommare ut på varor. 
 
– Vad vi gör är att försöka hitta och samla in överbliven mat, eller mat som ska slängas, men som ändå duger som människoföda. Vi städar, rensar och gör i ordning det och skickar sedan vidare till soppkök och matställen till fattiga. Vi samlar in direkt från jordbrukare, distributörer, grossister – överallt där livsmedel slängs försöker vi fånga in.
 
– Här lastar vi butternutpumpa, på andra sidan har vi fem sex pallar av kål som vi håller på att få med i våra bilar…
 
Här inne bland truckar och allt tommare fruktlager möter vi Kathy Tzula som också jobbar för Nosh, hennes uppdrag är helt enkelt att gå runt här och scouta efter sånt som ändå skulle slängas, kanske ett lass kålhuvuden som är ser lite bruna och lessna ut, eller en pall tomater som fått sig ett par smällar. Hon går på kockutbildning, men efter all nedstängningar har hon valt att jobb här istället för att bara sitta hemma:
 
– Inget slår känslan av att se någon bli glad över lite mat. Jag är glad över att göra det här, det ger mig en känsla av frid, säger hon.
 
Flaken på bilarna blir snabbt fulla av frukt och grönt.
Nästa station i denna ideella logistikkedja är ett så kallat share house. I det här fallet, ligger den bara några hundra meter bort i en liten lagerlokal.
På långa hyllor står överblivna burkar med majonnäs, men också grönsaker som är rensade och klara. Medan säckar med nyligen inhämtad mat släpas in på golvet.
Här tar Jane Gqozo emot.

– När varorna kommer in här räknar vi in allt och sen rensar vi och sorterar. Så när sen olika kök kommer hit så är grönsakerna redo att användas. 
Två personer sitter med vattenhinkar och kniv och skär bort de dåliga bitarna på kålhuvuden, sen doppas de i vattnet och ställs på hyllor för att torka upp.
 
Enligt Jane Gqozo, som egentligen är kock, kan det mesta av det som kommer in räddas.
Hanneke ansluter här på Sharehouse och flikar in.
 
– Vi har en grisbonde som kommer hit varannan dag och tar hand om allt det som rensats bort och som inte duger som människoföda. En annan hjälporganisation kommer också hit och samlar in alla kartonger, papper och lådor som kommit från marknaden, så ambitionen är att slänga så lite som möjligt.

Hannekes organisation Nosh samarbetar med en större paraplyorganisation som heter Chefs with Compassion, kockar med medkänsla, som alltsedan nedstängningen slog till i april förra året har serverat miljontals mål mat. Varje år slängs över tio miljoner ton mat i Sydafrika, samtidigt som 16 miljoner går hungriga varje dag.
Chefs with compassion har sedan starten i april förra året samlat in nästan 500 ton mat som annars hade hamnat på soptippar eller bränts upp.   
 
Åter till Eldorado Park i Soweto. Maten är nu klar och fler har anslutit här för att få mat.

Rachel är en ung trebarnsmor, ensamstående som så många andra här. Hon sitter med sin yngsta på två månader.

– Livet är svårt just nu. Jag har inget arbete idag, det enda jag kan överleva på är barnbidraget. Hon får motsvarande 250 kronor per barn i månaden. Portionen är stor, men allt kommer att gå åt, säger hon.

Men det är en hård verklighet därute. Många av barnen finner en frizon här, utöver maten. Här finns ett tillfälligt skydd mot övergrepp och våld.
En av de som arbetar här ideellt förklarar.
 
– Det är hårt här utanför, säger hon. Det är kriminalitet och våldtäkter. När de är här känner de sig säkra, säger hon.
Zantana Breda är chef för kyrkan här som har äldrecentret och hon menar att hjälpbehovet är större än någonsin:
 
– Sen covidpandemin började har vi sett en ökning av våld och kriminalitet. Det här är ett mycket utsatt område som du kan se. Det här ett av de ställen de kan komma till där de vet att det finns ett mål mat, säger hon.

– Folk försöker hela tiden bryta sig in här eftersom de vet att det finns mat här. Om får tag på tio kilo majsmjöl så kan det räcka en vecka för ett stort hushåll, säger hon. Folk är verkligen desperata.