Cilla Benkö: Hoppfullt steg för att stärka mediefriheten i Europa
EU-kommissionen presenterade på torsdagen för första gången någonsin rekommendationer till medlemsstaterna att stärka journalisters säkerhet, både på nätet och i det dagliga arbetet. Det är ett steg i rätt riktning, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö. (This blog is available in English below)
Att journalister fritt och säkert kan utföra sina jobb är avgörande i en demokrati. Men under senare år har dessvärre mediefriheten utmanats allt mer i världen, i Europa och i Sverige. Enligt Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2021, som mäter tillståndet för pressfriheten i världen, blockeras eller begränsas journalistiken i 132 av 180 undersökta länder. Aldrig tidigare har så få länder i världen klassats ha god pressfrihet.
Från Afghanistan kommer nu hårresande rapporter om journalister som grips, misshandlas, tystas och riskerar livet efter talibanernas maktövertagande. Men också i Europa finns stora problem. I Belarus kvävs det fria ordet av stränga medielagar samtidigt som enskilda journalister utsätts för hot, våld och fängslas. Så sent som i somras mördades den nederländske kriminaljournalisten Peter R. de Vries på öppen gata i Amsterdam och enligt Reportrar utan gränser har antalet våldshandlingar mot journalister i Europa och på Balkan mer än fördubblats under det senaste året. Coronapandemin har dessutom försvårat journalisters arbete ytterligare, både vad gäller tillgång till information och arbetstillfällen.
En sak som jag som företrädare för ett stort medieföretag som Sveriges Radio återkommande lyfter är ledande politikers ansvar för att stå upp för mediefriheten, genom lagstiftning och konkreta insatser – men också för att uppmärksamma frågan i stort. Allt för många politiker har under senare år istället snarare höjt tonläget mot medierna och pekat ut journalister som fiender.
Det var därför hoppfullt av flera skäl att höra att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen den 15 september lyfte just mediefriheten som en avgörande fråga: ”Information är en kollektiv nyttighet. Vi måsta värna dem som skapar öppenhet, vi måste skydda våra journalister”, sade hon och betonade att kommissionen därför för första gången någonsin nu lägger fram en rekommendation till medlemsstaterna om ett stärkt skydd för journalister. En viktig och tydlig signal.
Rekommendationerna, som inte är lagstiftande utan snarare riktlinjer för hur staterna bör ta arbetet vidare, presenterades av kommissionens vice ordförande Věra Jourová den 16 september, och lyftes som en insats från kommissionen för att vända den negativa trenden för mediefriheten inom EU - där ”över 900 journalister attackerades under förra året”.
I korthet säger rekommendationerna:
- Brott som riktas mot journalister ska utredas grundligt och existerande nationell lagstiftning ska användas för att brotten ska leda till åtal.
- Polis och medieföretag ska samarbeta i större utsträckning.
- Journalister som är i fara ska erbjudas skydd.
- Nationella hjälplinjer ska inrättas, exempelvis för juridisk hjälp, skyddade boenden, och psykologiskt stöd.
- Ökad dialog och samarbete mellan medieföretag, nätplattformar och expertorganisationer. Cybersäkerhetsstöd ska också erbjudas journalister från nationell nivå.
Věra Jourová, som betonade att EU nu ”för första gången sätter detta så högt på agendan” uppmanade också medlemsstaterna att agera och betonade att arbetet kommer att övervakas och följas upp efter 18 månader. Särskilt fokus lades på näthat som riktas mot kvinnliga journalister (något jag lyft tidigare), på problemet med journalister som attackeras i samband med demonstrationer och på problemet med hot som kommer från ledande politiker.
Det är alltså bra att kommissionen vill prioritera frågan om journalisters säkerhet och mediers oberoende. EU-kommissionen undersöker också möjligheter att införa ett skydd för granskande journalister som tystas genom domstolsstämningar - ”Strategic Lawsuits Against Public Participation” (SLAPP). En rapport kommer att presenteras i slutet av året. Parallellt pågår ett arbete i Sverige för att stärka journalisters säkerhet och mediefriheten i stort.
Det finns skäl att känna viss hoppfullhet över att frågan om journalisters säkerhet, i och med EU-kommissionens rekommendationer, får mer tyngd och hamnar högre på agendan.
Men mycket arbete återstår innan frågorna får den uppmärksamhet de verkligen förtjänar, och orsakerna bakom den aktuella uppmärksamheten är allt annat än glädjande.
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio
