De hyllas i kampen mot IS men nekas medborgarskap
- De kurdiska organisationer, som spelat en central roll i kampen mot IS i Syrien, ses av den svenska regeringen som allierade i kampen mot terrorn.
- Men samtidigt nekas personer, som varit verksamma i dem, regelmässigt svenskt medborgarskap. Eftersom organisationerna, enligt Migrationsverket, begått systematiska övergrepp.
- Det visar Ekots granskning.
– Om jag hade begått några brott skulle jag ha förståelse för beslutet. Men så är det inte och Migrationsverket hänvisar bara till mina politiska sympatier, säger en person som nyligen nekats medborgarskap och som vi här kallar för Merdan.
Det handlar om personer som har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Orsaken till att de nekas medborgarskap är att de på ett- eller annat sätt varit verksamma i någon av tre kurddominerade organisationer i Syrien, som tillsammans med USA besegrade terrorgruppen IS i inbördeskriget.
Migrationsverket och Migrationsdomstolen motiverar besluten med att de kurdiska organisationerna har en nära koppling till terroriststämplade PKK och att de ska ha gjort sig skyldiga till systematiska, omfattande och grova övergrepp.
Migrationsverkets beslut omfattar det politiska partiet PYD, dess väpnade gren, YPG, och samarbetsorganisationen, SDF, som domineras av kurdiska styrkorna.
Samtidigt beskrivs de kurdiska organisationerna, av regeringen, som Sveriges allierade i kampen mot IS.
” SDF är en viktig partner till den Globala koalitionen för att bekämpa Daesh, där Sverige ingår. De har varit centrala i vår gemensamma kamp mot Daesh, som ännu inte är över. Vi hyser stor respekt för deras uppoffringar. Över 11 000 miste livet i kampen mot terroristorganisationen”, skriver utrikesminister Ann Linde (S) till Ekot.
För att en organisation ska omfattas av Migrationsverkets beslut ska den ha ägnat sig åt systematiska, omfattade och grova övergrepp.
Ekot har tagit del av rapporterna som Migrationsverket grundar sin bedömning på. Och klart är att det finns belägg för att alla de tre kurddominerade organisationerna gjort sig skyldiga till allvarliga övergrepp, inte minst i fängslandet och behandlingen av misstänkta IS-sympatisörer i fånglägren som de bedriver delvis i samarbete med den USA-ledda koalitionen. FN-organet OHHCR har exempelvis dokumenterat i snitt nära fyra fall av tortyr per år sedan 2014. Men det finns också mer positiva beskrivningar.
Experter Ekot talat med är tveksamma till att det verkligen rör sig om systematiska övergrepp.
– Mig veterligen så finns det inte fog för att påstå att de här organisationerna har begått omfattande och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter, säger Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.
Men Mats Rosenqvist, sektionschef på Migrationsverket, anser att man tolkat lagen rätt:
– Min bedömning är att vi inte har gjort några felaktiga bedömningar. Och det är en ganska rejäl bedömning bakom att en organisation finns med på vår bedömningslista, säger han.
Även personer som inte själva deltagit i några övergrepp, eller ens känner till dem nekas medborgarskap. Det kan räcka att man varit medlem, hjälpt till med mattransporter, eller deltagit i politiska möten.
– Det räcker att man har deltagit i vissa fall. Även om man har blivit tvångsrekryterad eller om det sker inom ramen för värnplikt, eller om man till exempel bara är chaufför eller om man är kock eller nåt sådant så kan det räcka för att man bedöms ha deltagit, säger Mats Rosenqvist.
I minst tre fall har också Migrationsdomstolen i Malmö gett Migrationsverket rätt. Domstolen tar också upp att organisationerna har en nära koppling till terrorstämplade PKK som ska tas i ”särskilt beaktande”.
Det stämmer att det finns kopplingar mellan PKK i Turkiet och de kurdiska styrkorna i Syrien. Det finns högt uppsatta medlemmar som har bakgrund inom PKK och organisationerna delar samma ideologiska grund.
Men såväl USA, EU som den svenska regeringen gör en tydlig skillnad på terrorstämplade PKK å ena sidan och den kurdiska milisen och samarbetsorganisationen, SDF, å den andra sidan.
"Vi anser inte att man kan sätta likhetstecken mellan SDF och PKK. PKK är listad som terroristorganisation av EU, och därigenom Sverige. SDF är inte det. Samma sak gäller i USA." skriver utrikesminister Ann Linde.
– När det gäller de kurdiska styrkorna i norra Syrien så har de haft en oerhört viktig betydelse i kampen mot den riktiga terrororganisationen Daesh, som är en brutal och hemsk organisation som ständigt bryter emot mänskliga rättigheter, sa försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju från 2019 med Sveriges Radio på en fråga om kopplingen mellan de kurdiska styrkorna och PKK.
Utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist har vid flera tillfällen träffat den politiska- och militära ledningen för kurderna i Syrien.
Hultqvist har också poserat på bild med sin arm om Syrienkurdernas högste representant i Sverige, Shiyar Ali.
– Vi har ju en lagstiftning förhålla oss till. Hur hur enskilda politiker uttalar sig eller agerar, det är en helt annan sak, men det avspeglar sig ju inte i lagstiftningen, säger Mats Rosenqvist på Migrationsverket.
Men det finns också en annan aspekt som Migrationsverket borde tagit hänsyn till, enligt de experter vi talat med. Den kurd i norra Syrien som ville kämpa mot IS hade i praktiken inga andra aktörer att vända sig till än YPG och SDF.
– Detta här var den enskilt starkaste aktören. Det var de som var den effektivaste motkampen på slagfältet. Det råder ingen tvekan om det, säger Paul Levin.
Så om man effektivt ville kämpa mot IS då var det dem man skulle vända sig till?
– Ja, det stämmer.
Och man borde inte straffas för att man gått med i organisationerna för att kämpa mot IS anser Paul Levin
– Att enbart varit medlem i en sån här milis och tagit upp vapen för att skydda sitt hem skulle jag vara tveksam till att man skulle använda det till skäl.
Ekot frågar Mats Rosenqvist på Migrationserket om det är moraliskt rätt att neka någon medborgarskap som gått med i organisationerna i syfte att kämpa mot IS:
– Ja, och det kan jag mycket väl förstå om man är kurd och vill kämpa mot IS att man går med i en sådan organisation. Och du pratar om moral, det är ju inte samma som svensk lagstiftning så att säga. Det är två helt skilda saker, säger Mats Rosenqvist.
Men är det rätt då tycker du?
– Alltså vad som är rätt och fel i det här fallet. Det är svensk lag som bestämmer. Det är inte jag.
Men borde det kanske inte tvärtom tala till ens persons fördel om man är ett krigshärjat land, väljer sida och bekämpar den värsta terrororganisation som kanske världen har känt?
– Den bedömningen kan jag inte göra. Sen så kan jag ha en personlig uppfattning i detta, men den tänker jag inte delge här och nu.
Merdan, som nekats medborgarskap har överklagat till Migrationsdomstolen. Han säger att han inte kan förstå hur det kan komma sig att svenska politiker visar stöd för administrationen i norra Syrien och har goda kontakter med PYD, men att han själv bestraffas för sitt stöd.
– Vi är ledsna över beslutet och är chockade. Representanter för Sverige och Syrienkurder sitter dagligen med varandra. Varför löser de inte problemet? Varför ska jag stå för fakturan?
Ekot har, utan framgång, sökt utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist för en intervju.