De sista noshörningarna

8:09 min
  • I Kenya fortsätter tjuvskytte att vara ett hot mot flera utrotningshotade djurarter
  • Stora resurser läggs på att bevaka och skydda djuren från tjuvskyttarna, men coronapandemin försvårar arbetet då många av naturreservaten förlitade sig på turism för att finansiera sitt arbete.
  • Vår utsända har träffat Najin och Fatu, de två sista levande nordliga vita noshörningarna på jorden.

Solen står som högst på himlen och kastar nästan inga skuggor alls på ute på slätten, där vi står nästan mitt på Ekvatorn. En flock zebror och hundratals kor betar i närheten och långt bort i fjärran skymtar några elefanter.

Najin och Fatu kommer fram och hälsar, efter att vi väckt dem under deras eftermiddagslur. De är mamma och dotter och bor sedan elva år här på Ol Pejeta Consvercanvy i östra Kenya.

De är nordliga vita noshörningar, och de två sista levande av sin art.

Zacharia Mutai är deras skötare. Han har jobbat på Ol Pejeta i 18 år och med nordliga vita nörhörningar i elva år, sedan de första kom hit till reservatet. Han kliar Najin vant bakom örat och säger att han och noshörningarna har en nära relation.

Najin och Fatu föddes i fångenskap och Zachary Mutai förklarar att det är morätterna vi har med oss som får dem att glatt kommer och hälsar på oss. De växte upp med att äta människomat, som bröd, bananer, morätter, äpplen och vattenmelon. Idag har de återanpassats till det vilda och äter bara gräs, mellan 40 - 50 kilo om dagen.

Men frukt och grönt är fortfarande lite som lördagsgodis för dem.

Zacharia Mutai, som har dedikerat sitt liv till att rädda Kenyas noshörningar, säger att det är sorgligt att Najin och Fatu är de sista levande av sin art.

– Det betyder mycket för mig att få ta hand om dem. Men det är sorgligt, för de dog inte ut av naturliga orsaker. Vi har förlorat många noshörningar till tjuvjakt, de jagas bara för sina horn inget annat, säger han.

Noshörningshorn är gjorda av keratin, precis som människor naglar och hår och växer ut igen om det går av, till skillnad från elefanternas elfenben. Men trots det dödas hela djuret, utan att resten av kroppen används till något, säger Zacharia Mutai. Noshörningshornen säljs för sedan för stora pengar utomlands, ofta till Östasien där de bland annat används i medicinska syften.

Den nordliga vita noshörningen är det som kallas för "functionally extinct", i praktiken utrodade, eftersom att både Najin och Fatu finns inga naturliga sätt för arten att leva kvar. Sudan, den sista levande hannen, var världskänd och det blev en stor nyhet när han dog av åldersrelaterade åkommor 2018. Zacharia Mutai säger att alla på Ol Pejeta sörjde när han dog.

– Det var väldigt sorgligt, alla sörjde honom. Han var en nära vän, som en familjemedlem. Vi träffar noshörningarna mer än vi träffar våra egna familjer. Han var en bra ambassadör och var som en röst för alla världens noshörningar, säger Zacharia Mutai.

Men än har de inte gett upp hoppet om artens överlevnad. Sperma har tagits Sudan, och en annan hanne, Suni som dog 2014. Man har också tagit ägg från honorna, och Zachary berättar att det just nu har tagits fram embroyn i Italien som de sedan ska försöka planera i surrogater från den närliggande arten sydlig vit noshörning. Tidigare försök har visat att Fatu inte kan bära barn, och Najin är för gammal för att bära ungar, säger han.

Samuel Mutisya är chef för arbetet med att skydda och bevara djurarter på Ol Pejeta. Han har förkylningssymtom och kan inte vara med ute på fältet, så jag ringer upp honom digitalt istället.

Samuel Mutisya säger att det största hotet mot djurarterna mänsklig aktivitet, främst förlust av naturligt habitat men också tjuvjakt. Han säger att problemet med tjuvskytte har blivit värre de senaste 5 - 10 åren, men antalet noshörningar som dödats av tjuvjägare i Kenya har gått ner de senaste åren. Förra året dödades inte en enda noshörning i Kenya, säger Samuel Mutisya.

Han menar att det är på grund av ett intensifierat arbete mot tjuvjakt, men hotet kvarstår ändå, säger han.

– Alla sektoror, både offentliga och privata jobbar mot ett gemensamt mål. Det som har gett effekt är mängden investeringar som har gått in i arbetet mot tjuvjakt, som att träna och anställa personal, se till att de har rätt utrustning och att använda högtekologiska övervakningssystem. Det är en del av faktorerna som lett till det lyckade resultatet vi ser nu, säger Samuel Mutisya.

Han säger att coronapandemin försvårat arbetet mycket. Turismen var deras främsta inkomstkälla och nu har de fått göra tuffa prioriteringar, säger han.

– Vi har fått skära ner på kostnaderna. Det har påverkat hur vi har kunnat övervaka och patrullera och det påverkar djurens säkerhet, säger han.

På Ol Pejeta använder de sig även av ett annat vapen mot tjuvjägarna.

– Vi har nio valpar och fyra vuxna hundar. Vi har också en sökhund, som letar efter ammunition, säger John Macharia.

Han är viltvårdare och ingår i ett av teamen som är ute i reservatet patreullerar. Ol Pejeta har flera arter av noshörningar, och alla har beskydd dygnet runt. Han är även ansvarig för att träna sökhundarna, som han menar är ett effektivit vapen mot tjuvjägarna.

– Tjuvskyttet har gått ner tack vare hundarna. Skurkarna vet att om de kommer hit kommer de att bli spårade, så de har räddat oss. Vi har inte förlorat något djur till tjuvjakt här på tre år, säger han.

John Macharia säger att farorna i jobbet är något som han förlikats med.

– Vi är vid frontlinjen för att se till att noshörningarna är säkra, så vi är alltid i fara, precis som noshärningarna. Det är ett viktigt arbete, för om vi inte skyddar dem kommer de inte leva kvar för kommande generationer. Det är min passion att se till att många generationer framåt kommer att kunna njuta av vilda noshörningar, säger John Macharia.

På slätten betar Najin och Fatu vidare i lugn och ro. Zacharia Mutai iakttar sina noshörningsvänner. Han säger att han kommer att jobba med det här resten av sitt liv. Han menar att utbildning är lika viktigt som det faktiska skyddet av vilda djur.

– Människan är det farligaste djuret på den här planten. Det är bara att kolla på klimatförändringarna, eller hur man hugger ner skog och ockuperar de vilda djurens hem. Allt är gjort av människan. Vi måste förändra det och göra bättre ifrån oss, säger han.