Det är svårt för personalen i vården

3:43 min

Fler blir svårt sjuka med covid-19 nu och behöver vård på sjukhus. Personalen i vården är trötta och många får inte vila och semester. Lotta Fridh jobbar som sjuksköterska med intensivvård på Gävle sjukhus. Hon är väldigt trött, säger hon till Ekot.

– Vi är ju väldigt trötta för det här ju vår tredje våg nu som vi är i, patienterna är otroligt sjuka, de blir väldigt många och det är ju tufft att ta hand om så svårt sjuka människor och det är klart att det är tufft, säger Lotta Fridh.

I nästan hälften av regionerna måste sjukhusen flytta personal till intensivvården, IVA. Där vårdas de som är svårast sjuka. Människor kan få vänta längre på vård som inte är akut. I fyra regioner har sjukhusen krisläge. Det betyder att personal måste jobba längre dagar, ungefär 13 timmar. De har inte heller rätt till semester på sommar, jul, påsk och andra helger.

Catarina Alkemark jobbar på IVA i Jönköping. De har haft krisläge sedan i januari. Katarina jobbar 13 timmar i tre dagar. Sen är hon ledig i två dagar. Då är hon helt slut, hon har inget liv, säger hon.

– Hela vårat liv är helt bortblåst, jag har inget liv, jag kommer hem, jag sover och lagar mat till dagen efter.. huvudvärk, smällhuvudvärk så du inte lyfter huvudet från kudden, säger Catarina Alkemark.

Många är oroliga för att de inte vet hur länge det ska fortsätta. Patrick Nzamba är personaldirektör i regionen Jönköping. Han är orolig för personalen, säger han.

– Utmaningen är att vi inte vet hur länge det här håller på och jag känner absolut en oro för våra medarbetare, säger Patrick Nzamba.

Lena Raftevold jobbar på Karolinska sjukhuset i Huddinge, i region Stockholm. Hon är stressad och trött hela tiden och hon orkar inte tänka på framtiden.

– Jag försöker att inte fundera så mycket på det för det blir så ogreppbart. Hela både hjärnan och kroppen är i en ständig stress på något sätt, säger Lena Raftevold.

Catarina Alkemark i Jönköping är besviken på människor som inte följer restriktionerna. Vi sliter ihjäl oss, men folk lever som vanligt, säger hon.

– Vi sliter halvt ihjäl oss här och folk tror inte att det kan drabba dem hårt och bara fortsätter att leva sitt liv därute, man ser att folk ute i samhället bara skiter i det här, att man inte förstår hur farligt det är.

Det säger sjuksköterskan Catarina Alkemark till Ekot.