Dömda knarklangare får mångmiljonbelopp av staten
- Staten tvingas nu betala tillbaka cirka 13 miljoner kronor till dömda personer som tjänat på pengarna narkotikaförsäljning.
- Det beror på att pengar från brott i kryptovalutan bitcoin omvandlades till svenska kronor, strax innan kryptovalutans kurs sköt i höjden.
- “Det är på många sätt olyckligt”, säger kammaråklagare Tove Kullberg till Ekot.
I april 2019 väckte Tove Kullberg åtal mot tre män som sålt stora mängder narkotika via internet. I samband med gripandet av männen, året innan, lyckades polisen säkra 36 stycken bitcoins som enligt kammaråklagaren kommer från männens narkotikaförsäljning.
Men i åtalet omvandlar Tove Kullberg de 36 bitcoinen till svenska kronor, och summan landar då på 1,3 miljoner.
– Det ledde till konsekvenser jag där och då inte hade förmågan att överblicka, säger hon till Ekot.
Det är här som misstaget uppstår. När de brottsmisstänkta i maj 2019 dömdes till fängelsestraff, på mellan drygt fyra år till över sex år, är deras skuld till staten inte längre 36 bitcoin – utan en dryg miljon kronor.
Sedan tar det knappt två år tills dess att Kronofogden, som har i uppdrag att sälja knarkvinsten, auktionerar ut bitcoinen. Under de två åren har bitcoinets värde gått från 40 000 kronor styck till en halv miljon kronor styck.
– Det gör att när de här bitcoinen realiseras så blir det bitcoin över eftersom fordran kommer bli täckt mycket snabbare, säger åklagaren.
Närmare bestämt blir det omkring 33 bitcoin över – i dag är det värt mellan 12 och 13 miljoner kronor.
Pengar som staten nu alltså måste betalas tillbaka till de brottslingar som är dömda till fängelse för synnerligen grovt och grovt narkotikabrott. Pengar som alltså härstammar ifrån narkotikaförsäljning.
– Det är olyckligt att det är på det här sättet. Den lärdomen som finns att dra av detta är att man ska behålla värdet i bitcoin. Att brottsvinsten är 36 bitcoin, oavsett vilket värde bitcoinen har vid tidpunkten.
Åklagaren Tove Kullberg menar att det här var bland de första tillfällena i Sverige där åklagare säkrat brottsvinst kryptovaluta, att hennes kunskap var bristfällig om bitcoin vid tillfället och att det vid tidpunkten helt saknades vägledning kring hur man skulle hantera kryptovaluta som åklagare.
– Jag tror nog att man bör satsa på myndighetsinterna utbildningar då kryptovaluta kommer vara en faktor att räkna med i mycket större utsträckning än vad det varit till i dag. I och med att vi ökar kunskapen inom organisationen – desto färre misstag sker på vägen, säger hon till Ekot.