Ekologisk småodling räddar Sydafrikas fattiga

8:52 min
  • Sydafrika, som har kontinentens mest utvecklade ekonomi, står också för de största miljöutsläppen, framförallt från landets koldrivna kraftverk.

  • Landet är den tolfte största utsläpparen av växthusgaser. Även storjordbruken står för en hel del negativ miljöpåverkan, i form av stor förbrukning av vatten och användning av bekämpningsmedel. Men i skuggan av stordriften så pågår en liten revolution.

  • Vår korrespondent begav sig till ett enkelt kooperativ några mil norr om Johannesburg, ett fattigt landsbygdsområde där folk bestämt sig för att ta tag sina liv. Genom mikroodling, eller grönsaksodling, för vanligt folk.

Det är platt och torrt här uppe i Mpumalanga, ett fattigt nästan lite bortglömt område vid den stora vägen. Men bakom ett enkelt hus visar Enoch Kekana vad som är på gång. Här breder ett stort grönsaksland ut sig. Här växer spenat, kryddväxter, jordgubbar, lök, och chili. Bland annat.

Här är allt ekologiskt och man använder sig av blandsådd, där rader av vitlök, lök och även ingefära blandas med andra grödor mot pest och insekter, säger Enoch Kekana och fortsätter fram genom odlingarna som tar sig bra. Kompostjorden gör de själva här på kooperativet Rebone Lesedi, av papper, ko- och kycklingdynga bland annat.

Nio stycken ingår i kooperativet som växer och har blivit känt i trakten.

Vi fortsätter bort mot återvinningscentralen där det ligger flaskor i plast i en hög och i glas i en annan. Här borta finns också ett växthus där man driver upp plantor. Och längs vägen passerar vi träden:

– Här har vi persikoträd, där borta apelsin, citronträdet står där borta. Vi har också avokado och mangoträd här, säger Enoch.

Den stora begivenheten just nu är en förberedelse för en marknad.

– En del kommer sälja hantverk, andra säljer grönsaker säger han.

– Här har vi en kruka som är gjord av återvunnen papp och kartong, till exempel.

49-årige Enoch Kekana är ordförande för kooperativet som funnits sedan 2015. Men varför började han med det här?

– Jag hade varit arbetslös i mer än tio år. Jag ville ta tag i mitt liv göra nåt vettigt, och också hjälpa andra som hade det svårt, så vi kunde hjälpa varandra, säger han.

De flesta är mycket fattiga här, de hankar sig fram på bidrag. Enoch säger också att det tidigare var ett stort problem med småbrott här, inbrott, där folk stal saker, just för att de var helt utblottade, inte hade några pengar.

– Vi sa, låt oss göra nåt för dessa människor, som inte har nåt, sysselsätta dem, nåt som kan hjälpa dem hemma.

Han menar nu att stölderna har gått ner en del till följd av att fler börjar syssla med mikro-odling, eller trädgårdsskötsel hemma.

Utöver att driva själva odlingen sysslar man också med att utbilda andra i mikrojordbruk.

– Vi hjälper andra att använda samma metoder hemma. Målet är att skapa en egen lokal ekonomi kring det här, säger Enoch Kekana.

Caroline Mcanne, entreprenör inom ekologiskt jordbruk är också här för att ge input inför marknadsdagen. Hon åker runt och stöttar flera kooperativ som denna. Hon menar att dessa storjordbruk som finns längre söderut, fyller en roll, men inte alltid en positiv sådan:

– Det kommer alltid finnas ett behov av storjordbruk men inte till priset av stor skada för den globala miljön och för vanligt folk, vilket vi ser idag. Och småjordbruken spelar en stor roll menar hon.

– Mellan 70 och 80 procent av all matproduktion kommer från småskaliga jordbruk ändå, säger Caroline Mcanne. Vilken roll kan jordbruk som dessa spela? Här i Afrika kan det bidra till fred, stabilitet och säker tillgång till mat, säger hon.

Diana Damba är en annan av dessa eldsjälar kring mikrojordbruk. Hon har kommit från en annan del av provinsen för att vara med inför marknadsförberedelserna. Hon tipsar Enoch hur man med enkla medel kan förädla det man odlar för att kunna få ut lite mer vid försäljning.

– Det med mikro-odling har förändrat livet för folk här. Vi hjälper de fattigaste av de fattiga och hjälper dem, säger Diana.

Hon driver också utbildning i ekologisk trädgårdsskötsel. Ofta börjar de med vanlig kostlära, vilka grönsaker som är nyttiga och näringsrika. Och det är ekologiskt just för att det inte finns nåt alternativ.

– Folk här har verkligen inga pengar, så vi lär dem att odla med det de har, vilket i sig är organiskt, jorden kan tas fram med löv och gödsel från boskap.

I tider av lockdown och hög arbetslöshet, har det här underlättat livet för människor här, menar hon.

– Vi börjar alltid i liten skala men små odlingar kring huset så det räcker till familjen. Och får man lite över kan man ju sälja det till grannarna. Men de som lyckas få ännu större överskott hjälper vi med tekniker för att konservera varorna.

Det kan vara att göra juicer, picklade grönsaker, kryddblandningar t ex.

Det kanske inte ser mycket ut för världen, dessa små trädgårdar. Men kanske är det en liten revolution vi ser växa på den sydafrikanska landsbygden. Inte bara är det miljövänligt, ekologiskt, det ger mat och sysselsättning, och för de flitigaste, inkomster från försäljning. Och en känsla av att man kan styra sitt liv, ge mening.

Diana Damba menar att folk verkligen ser att det här fungerar. Under lockdown när allt var stängt, så fick människor mat från sina trädgårdar. En del kunde till och med spara pengar.

– Det här är stort! säger hon.