Etiopenval på måndag med förhinder

5:41 min
  • Landets regering beskriver det som det första och öppna valet som med största sannolikhet kommer leda till en seger för premiärminister Abiy Ahmed och hans Prosperity Party, välståndspartiet.
  • Men miljoner väljare har ännu inte registrerats och stora delar av oppositionen bojkottar valet.
  • I huvudstaden Addis Ababa märks inte så mycket av valet, även om många ser fram emot det, bland annat en ung student som vår korrespondent träffade.

19 åriga Selamawit som studerar marknadsföring på ett av universiteten i Addis Abeba är hoppfull inför valdagen. Hon tror att det kommer bli öppet och fritt och ser det som revolutionerande på ett sätt.

Det här är det sjätte valet i Etiopien sedan militärdiktaturen störtades för 30 år sedan. Men enligt Selamawit var de tidigare valen som dominerades av det tigreanska partiet, inte fria och öppna, denna gång är det annorlunda, menar hon.

– Det här kommer att bli bra, säger hon.
Men när jag frågar om kriget i Tigray, är hon oförstående.
 
Vilket kanske illustrerar hur splittrat Etiopien är. Även om premiärminister Abiy Ahmed på twitter uppmanat folk att rösta i vad han kallar det första försöket till fria och öppna val, så är det är ett land i djup kris som nu går till val.

Kriget i regionen Tigray pågår fortfarande. FN har konstaterat att minst 350 000 människor där lever i svält, stora delar är plundrade och förstörda av kriget. En del bedömare beskriver det som pågår där som "etnisk rensning" av tigreaner. Även andra delar av detta jätteland har drabbats av våldsamma och blodiga konfrontationer mellan olika etniska grupper.

Det har gjort att det inte kommer hållas val i stora delar av landet. I Tigray kommer det inte bli några val alls, i ett dussintal olika områden där valet skjutits upp till 6 september. Dessutom kommer uppgifter om att miljoner väljare inte registrerats för att kunna rösta.

Stora delar av oppositionen har därför val att bojkotta valet. Ett av dem är Oromo Federalist Congress, med en veteran i etiopisk politik som ledare, 64-årige statsvetarprofessorn Merera Gudina.
 
– Den främsta anledningen till att vi valt att inte delta är det minskade demokratiska utrymmet. Vid den här tiden förra året hade vårt parti 206 kontor runt om i Oromia, som är den folkrikaste regionen i Etiopien, idag finns bara tre kvar.

Efter att Abiy Ahmed tog över som premiärminister 2018 genomfördes snabba reformer, han lättade på det tidigare repressiva styret, tiotusentals frigavs ur fängelserna, oppositionella i exil tilläts återvända hem. Han skapade fred med ärkefienden Eritrea, vilket gav honom Nobels fredspris 2019. Men sedan dess har åter aktivister och oppositionella gripits eller satts i husarrest, inte minst i Oromia, säger Merera Gudina.
 
– Han menar också att valkommissionen inte är oberoende och neutral.

Och skräder inte orden när han jämför med Stalins Sovjet:
 
– Han brukade då säga – ni röstar, vi räknar rösterna, det här är ett spel.
 
– Det som den styrande regeringen vill genomföra är en sorts auktoritärt styre baserat på val. Allt för att imponera på omvärlden, säger han.

Merera Gudina har i decennier varit i opposition, från diktator Mengistus dagar fram till idag, där han hela tiden verkat för större autonomi för regionen Oromia. Han har fängslats flera gånger och frigavs senaste gången 2018 från det beryktade Kaliti-fängelset. Återigen känner han sig inte helt säker.

– När folk ringer mig svarar jag att "jag lever fortfarande". Jag är inte helt säker här, tex har ledare för Oromo Liberation Front suttit i husarrest i flera månader. Regeringen tolererar mig fortfarande, och jag är säker på att de inte skulle gynnas av att ge sig på mig, säger oppositionsveteranen Merera Gudina.