Expert: Försäkringskassans styrdokument bidrog till fler avslag
- Mellan 2014 och 2019 har Försäkringskassan haft ett styrdokument som inneburit att handläggare har krävt att underlag som läkarintyg ska innehålla undersökningsfynd, tester eller observationer som visar att arbetsförmågan är nedsatt.
- “Det finns inget egentligt rättsligt stöd är att påstå att den enskilde måste ha objektiva undersökningsfynd för att ha rätt till ersättning”, säger juridikprofessor Ruth Mannelqvist till Ekot.
- Försäkringskassans rättschef Mikael Westberg anser inte att styrdokumentet tagits fram på ett felaktigt sätt, men att dokumentet fått negativa konsekvenser för handläggningen av sjukpenningärenden.
2014 tar Försäkringskassans rättsavdelning fram ett styrande dokument för att klargöra vilka uppgifter som behöver finnas i ett läkarintyg för att en person ska få sin sjukpenning beviljad. Här står att handläggarna ska ta ställning till om underlag som läkarintyg innehåller “undersökningsfynd, tester eller observationer” som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Det kan till exempel handla om blodprov eller att en deprimerad person gråter hos läkaren.
Marika Olkerud, som sjukskrivits för depression nekades sjukpenning, trots flera kompletteringar av läkarintygen.
– De menar att undersökningsfynden inte var tillräckligt tydliga. Jag tycker läkaren har beskrivit alla fynd som finns, det finns skattningsskalor, jag tycker det finns allt som borde finnas, vad de vill ha tror jag de inte vet själva. Det blir en väldigt svår process att gå igenom själsligt och i huvudet.
Försäkringskassans styrdokument gällde mellan 2014 och 2019, men har i vissa fall påverkat handläggningen också senare. Dokumentet baseras på åtta kammarrättsdomar som rör personer som har haft smärta, utmattning och depression.
Men Ekots granskning visar att det redan 2014 fanns en rad andra kammarrättsdomar som slagit fast att det inte krävs undersökningsfynd för att bevilja sjukpenning vid just de här diagnoserna. De domarna tar rättsavdelningen inte med i styrdokumentet.
Juridikprofessor Ruth Mannelqvist är mycket kritisk till urvalet av domar. Hon anser att Försäkringskassan här kräver undersökningsfynd i läkarintygen, trots att det finns domar som pekar åt ett annat håll.
– Det finns inget egentligt rättsligt stöd är att påstå att den enskilde måste ha objektiva undersökningsfynd för att ha rätt till ersättning. Här blir det Försäkringskassans tolkning, baserat på åtta domar, som styr hela inriktningen av sjukförsäkringen. Och det här leder absolut till fler avslag.
Försäkringskassan vill inte intervjuas av Ekot, men rättschefen Mikael Westberg försvarar styrdokumentet i ett mejl där han skriver att de utvalda domarna speglade domstolarnas syn på undersökningsfynd 2014. Däremot anser Mikael Westberg att styrdokumentet fått negativa konsekvenser för handläggningen av sjukpenningärenden:
“Försäkringskassan är medveten om att det finns brister i hur vi har hanterat sjukförsäkringen. Vi vet också att det har förekommit fall där Försäkringskassan inte har utrett ärenden om sjukpenning tillräckligt. Det är ytterst beklagligt”.