Får hundratals miljoner – behöver inte redovisa arbetstiden

• Hundratals miljoner kronor betalas ut i arvoden till konkursförvaltare varje år och av de pengarna kommer runt 180 miljoner från staten.

• Men trots att det delvis handlar om skattepengar behöver konkursförvaltarna inte uppge hur många timmar de har jobbat eller vilken timersättning de tar.

• Ekots granskning visar också att det saknas dokument med tydliga riktlinjer för vad som är ett skäligt arvode.

– Det kan naturligtvis vara stötande att man inte ska redovisa (antalet) timmar, men det ställs väldigt höga krav på konkursförvaltarna och de besitter en hög kompetens. Det är klart att de ska ha betalt för sitt jobb, säger Marie Karlsson-Tuula, expert på konkurslagstiftningen och professor i civilrätt vid Handelshögskolan på Karlstads universitet.

När ett företag går i konkurs får en konkursförvaltare i uppgift att bland annat sälja de tillgångar som finns kvar. Varje år betalas runt 800 miljoner kronor ut i arvoden till konkursförvaltare. I första hand får de betalt från de pengar som finns i konkursboet, men när de pengarna är slut går staten in och betalar resten. Statens kostnad är runt 180 miljoner per år.

Snittarvodet för en lite större konkurs ligger på närmare 70 000 kronor, men skillnaderna är stora och de dyraste kan kosta tiotals miljoner kronor.

Till skillnad från försvarsadvokater, offentliga försvarare som företräder brottsmisstänkta i rättegångar, finns inget bestämt timarvode för konkursförvaltarna och de behöver heller inte uppge hur många timmar de har jobbat med konkursen. Däremot måste de redogöra vad de har gjort under arbetet.

Ekot har gått igenom arvodesansökningarna i flera av landets största konkurser som avslutats de senaste åren och i ingen av dem framgår hur många timmar som arbetet har tagit eller hur mycket de tar betalt per timme.

Det är Kronofogden som granskar om arvodet är rimligt och sedan är det tingsrätten som fattar beslutet. Oftast går domstolen på myndighetens bedömning.

– Arvodet i konkursen sätts utifrån fler olika parametrar. Hur lång tid det tar är en och hur komplext det är, är en annan. Det finns många delar som påverkar nivån på arvodet, säger Jakob Nyberg, som är sektionschef på Kronofogden, till Ekot.

Men hur ska ni kunna veta att det är ett skäligt arvode om ni inte ens vet vad de har tagit ut i timmen?

– Vi gör en bedömning utifrån vilken omsorg som har gjorts, vilken skicklighet och vilken omfattning som konkursen har haft.

Myndigheten granskar ansökningarna, men det finns inga dokument med tydliga riktlinjer om exakt vad som är ett skäligt arvode, enligt Jakob Nyberg.

Han säger att det är där myndighetens bedömning kommer in i bilden.

– Det här är det svåraste. Det är själva hantverket i vårt jobb. Vi har väldigt kompetenta jurister som gör den här bedömningen.

Tycker du det är tillräckligt tydligt vad som är ett skäligt arvode?

– Jag tycker att systemet fungerar och att är en rimlig nivå på konkursförvaltarens arvoden.