Färre kvinnor går på cancerkontroller i vissa delar av landet

3:41 min

Kvinnor blir kallade till kontroller för att upptäcka cancer i brösten och livmoderhalsen. Men alla går inte på kontrollerna. Det är stora skillnader mellan olika delar av landet, och mellan kvinnor som har olika inkomster och utbildning. Det visar en rapport från Cancerfonden.

Sandra Goncalves fick cancer på livmoderhalsen, för fyra år sedan. Hon har opererats och fått behandling med cellgifter och strålning. Nu mår hon bättre. Hon är glad att hon gick på cellprovtagningen som hon blev kallad till, så att sjukdomen upptäcktes. Det säger hon till Ekot.

– Jag mår ju bättre för varje dag som går och känner framför allt tacksamhet över att jag tillhör den kategorin som har gått på mina cellprovtagningar. För annars hade jag nog inte levt i dag, säger Sandra Goncalves.

Ungefär en miljon kvinnor kallas till undersökning för att upptäcka cancer, varje år. Undersökningarna görs för att tidigt upptäcka cancern. Ju tidigare man upptäcker cancer, ju större chans är det att bota sjukdomen. Men alla kvinnor kommer inte till undersökningen som de blir kallade till. Och det är stora skillnader i olika delar av landet. Det visar en rapport från organisationen Cancerfonden.

Undersökningen för att upptäcka cancer i livmoderhalsen kallas cellprovtagning. År 2019 kom i genomsnitt 71 procent av kvinnorna till cellprovtagningen, visar rapporten. Flest i region Dalarna, där 86 procent av kvinnorna kom. Lägst andel kvinnor kom till cellprovtagningen i region Västmanland. Bara 52 procent.

Undersökningen för att upptäcka bröstcancer kallas mammografi. I genomsnitt 81 procent av kvinnorna kom till mammografiundersökningen, år 2018. Flest kvinnor kom till undersökningen i region Blekinge. Där kom 90 procent. I region Stockholm var det lägst andel kvinnor som kom. Bara 71 procent.

Ulrika Årehed Kågström är ledare för Cancerförbundet. Hon tycker att regionerna ska undersöka hur man får fler kvinnor från alla grupper att komma till undersökningarna. Regionerna kanske ska ringa till kvinnor som inte har kommit på undersökningen på flera år till exempel, säger hon. Och se till att kallelserna är tydliga och lätta att förstå. Det säger Ulrika Årehed Kågström till Ekot.

– Det är ju lätt att säga att det här är individens ansvar, men här måste man också skapa förutsättningar för att göra det enkelt att gå. Det handlar om kunskap men det handlar också om möjligheten när det gäller att boka tider, förstå vad kallelserna säger, och så vidare, säger Ulrika Årehed Kågström.