Finansiering

Public service-avgiften ska betalas av alla över 18 år som har en beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften är 1 procent av inkomsten upp till ett tak, som mest 1300 kronor per person och år. Det här gör att du slipper reklamavbrott och att du för i genomsnitt 1 krona och 31 öre om dagen får hela Sveriges Radios utbud: nyheter och program på över tio språk, våra fyra rikstäckande kanaler, 25 lokala kanaler, det digitala innehållet med alla poddar samt konserthuset Berwaldhallen med kör och orkester.

Avgiften ersatte från och med den 1 januari 2019 radio- och tv-avgiften, som tidigare skulle betalas av alla hushåll med en tv-mottagare.

Du kan läsa mer om public service-avgiften på regeringens och Skatteverkets hemsida.

De nordiska länderna ligger i Europatopp vad gäller medborgarnas förtroende för public service och radio. Tabellen ovan visar kostnaden för public service per capita (beräknat i euro 2019). Sverige återfinns här på elfte plats i Europa och är det land i Norden där kostnaden för public service per capita är lägst. I vår public service-redovisning hittar du tabellen över samtliga länder i Europa.

Frågor och svar om den nya finansieringen

Den nya public service-avgiften innebär att alla nu betalar för innehållet. Hur resonerade den parlamentariska utredningen som tog fram förslaget?

Utredningen slår fast att public service är en kollektiv nyttighet, en viktig samhällsfunktion. Sveriges Radios verksamhet, som bland annat omfattar granskning av makthavare och ett beredskapsuppdrag vid kriser, ska därför finansieras solidariskt oavsett hur mycket man tar del av innehållet. Alla ska vara med och betala.

Kan man verkligen säga att Sveriges Radio är oberoende, när uppdraget kommer från regeringen?

Sveriges Radio ägs av en stiftelse, som är en buffert gentemot riksdagen, och finansieras av allmänheten. Efter en offentlig utredning om uppdraget och finansieringen fattar riksdag och regering beslut om sändningstillståndet, det kommande gäller i sex år från den 1 januari 2020. Tillståndet är ett övergripande uppdrag och varje år redovisar de tre public servicebolagen Sveriges Radio, SVT och Utbildningsradion till Granskningsnämnden hur uppdraget utförts under året. Politiken eller andra maktsfärer, som det står i regleringen, har inget inflytande över verksamheten, det är ”armslängds”-avstånd som gäller. Exempelvis kan en minister i Sverige aldrig kräva att ett inslag stoppas i en nyhetssändning eller avskeda en redaktionell chef eller ansvarig utgivare. Inget maktintresse kan heller kräva att få godkänna ett inslag i förväg.

Innebär den nya finansieringsformen att avståndet mellan Sveriges Radio och staten minskar?

Den nya public service-avgiften, som tas ut via skattsedeln, går till ett särskilt konto som hanteras av Kammarkollegiet. Pengarna är reserverade till de tre public service-bolagen och kan inte användas till något annat. Även om public service-avgiften formellt inte ingår i statsbudgeten finns det ändå en risk att public service kommer att vägas mot andra utgifter på ett sätt som inte gjordes tidigare, när verksamheten finansierades med radio och tv-avgiften. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över möjligheten att grundlagsskydda public service, det skulle betyda att det skulle krävas kvalificerad majoritet för vissa beslut om verksamheten och finansieringen. Allt för att stärka oberoendet och hålla avståndet till staten.