I flera regioner

Fler unga behöver vård dygnet runt för psykisk ohälsa

2:06 min
  • I över hälften av landets regioner har behovet av heldygnsvårdplatser för barn och unga med psykiska besvär ökat de senaste åren.
  • Det framgår av Ekots enkät som besvarats av ansvariga vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
  • "Vi får lösa det med strikta medicinska bedömningar och överbeläggningar", säger Marie Carlsson, verksamhetschef på BUP i Västra Götaland. 

Barn och unga med allvarlig psykiatrisk problematik såsom djupa depressioner, självmordsförsök och svåra ätstörningar kan behöva skrivas in för dygnetruntvård på slutenvårdsavdelningar.

17-åriga Sara Gustafsson blev inlagd våren 2019 för sin anorexi. Då var hon 15 år, 1.67 lång och vägde 36 kilo.

– När jag väl blev inlagd hade jag kört ner min kropp totalt till botten. Mitt hjärta var jättesvagt, skelettet var nästan helt nedbrutet och jag hade också samlat på mig väldigt mycket vätska i kroppen. Så inläggningen räddade mitt liv för jag hade inte kunnat vända det själv, säger Sara Gustafsson.

Ekot har frågat barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i landets samtliga 21 regioner om behovet av heldygnsvårdplatser för barn och unga har ökat under de senaste åren. Alla regioner har svarat och 13 av dem säger att behovet har ökat.

Flera tillägger att de har haft en brant ökning under pandemin och nästan alla nämner barn och unga med ätstörningsproblematik som en grupp där behovet av slutenvårdsplatser ökat särskilt mycket. Däribland BUP i Örebro, Västernorrland och Värmland.

I Värmland har man tidigare kunnat förlita sig på platser i andra regioner men på grund av det ökade vårdbehovet har man nu bestämt sig för öppna en egen slutenvårdsavdelning för barn och unga.

– Bara för ett par år sedan fanns det platser att köpa och det löste sig, men på det senaste ett och ett halvt året har det varit allt svårare att köpa platser av andra BUP-kliniker och det beror ju på att de också har ett ökat tryck. Det senaste halvåret har det varit enormt svårt, säger Anki Nordmarker som är verksamhetschef för BUP i Värmland.

Frånsett storstadsregionerna så har de flesta regionerna i landet mellan två och sex heldygnsvårdplatser inom BUP. Västra Götaland har flest platser – 38 stycken – men det är inte tillräckligt menar Marie Carlsson som är verksamhetschef för BUP i Göteborg och ordförande i BUP:s samordningsråd i Västra Götaland.

– Det är ju för att efterfrågan är så hög, och det handlar om att den psykiska ohälsan stiger generellt. Vi får lösa det med strikta medicinska bedömningar och överbeläggningar, säger hon. 

17-åriga Sara Gustafsson är i dag frisk, mest tack vare att hon själv bestämde sig för att hon ville leva, säger hon. Att Sara kunde bli inlagd när hennes sjukdom var som värst är hon tacksam för, även om hon önskar att hon hade kunnat få den möjligheten tidigare.

– Om man får hjälp tidigt så går det inte så långt att du håller på att dö. Utan kan du stoppa det innan och sätta in inläggning egentligen så fort du kommer in i vården så tror jag att det hade räddat extremt många, säger hon.