Flera experter sågar Försäkringskassan: ”Stor skandal”
- Ekots granskning visar att det redan 2014 fanns en rad kammarrättsdomar som slagit fast att det inte krävs undersökningsfynd för att bevilja sjukpenning vid till exempel psykiska diagnoser, men de domarna tar Försäkringskassan inte med i styrdokumentet.
- Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, anser att Försäkringskassan gör fel som inte tar med den typen av domar: ”Det är inget mindre än en stor skandal”.
- Försäkringskassans rättschef Mikael Westberg försvarar framtagandet av styrdokumentet, som kallas Domsnytt: ”Bedömningen som gjordes 2014 och 2016 var att domsnytten speglade kammarrätternas domar på området”.
En granskning som Ekot gjort visar att Försäkringskassan under fem år haft ett styrande dokument som enligt juridiska experter sannolikt bidragit till att fler nekats sjukpenning.
Flera juridiska experter anser också att Försäkringskassan har tagit fram ett styrande dokument på ett felaktigt sätt.
Enligt Olle Lundin, som är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, måste en myndighet agera sakligt och opartiskt.
– Det är inget mindre än en stor skandal. Det här är knappast ett sakligt sätt att försöka tolka rättskällorna. Det verkar som om man gör en tolkning som passar ens eget syfte. Det strider både mot förvaltningslagen och grundlagen. Sedan är det jätteallvarligt att en myndighet som Försäkringskassan som hanterar oftast väldigt svaga enskilda människor i stort behov av hjälp agerar på det här fullständigt orimliga sättet.
Mellan 2014 och 2019 har Försäkringskassan haft ett styrande dokument som inneburit att handläggare har krävt att underlag som läkarintyg ska innehålla undersökningsfynd, tester eller observationer som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Det kan till exempel handla om blodprov, eller att en deprimerad person gråter hos läkaren.
Styrdokumentet baseras på åtta kammarrättsdomar, men Ekots granskning visar att det redan 2014 fanns en rad andra kammarrättsdomar som slagit fast att det inte krävs undersökningsfynd för att bevilja sjukpenning vid till exempel psykiska diagnoser. De domarna tar Försäkringskassans rättsavdelning inte med i sitt styrdokument.
Lektor Sebastian Wejedal som forskar i processrätt vid Göteborgs universitet, anser att Försäkringskassan agerade partiskt – ungefär som en advokat som bara framför argument som stödjer den egna linjen.
– Men att en myndighet gör så. Det skär sig, för de ska inte vara partiska på det sättet. Jag tycker absolut man kan säga att de gör fel.
Försäkringskassan vill inte intervjuas av Ekot, men i ett mejl försvarar rättschefen Mikael Westberg framtagandet av styrdokumentet, som kallas Domsnytt.
”Bedömningen som gjordes 2014 och 2016 var att Domsnytten speglade kammarrätternas domar på området. Det var den bedömning som gjordes då”.
I ett nytt styrdokument som tas fram 2019 sker en stor förändring. Nu står det uttryckligen att ”Försäkringskassan inte ska avslå en ansökan om sjukpenning enbart av den anledningen att det saknas objektiva undersökningsfynd.”
Enligt rättschef Mikael Westberg handlar förändringen inte om att Försäkringskassans tidigare styrdokumentet var baserat på ett för snävt urval av domar.
– När frågan på nytt analyserades 2019 kunde vi konstatera att Domsnytten behövde justeras med utgångspunkt i nya kammarrättsdomar, men också utifrån hur tillämpningen var i vissa ärenden.