Folk har inte råd att kyla och värma sina hem i Portugal

9:12 min
  • Nyligen berättade vi i Studio ett om ny forskning på hur stigande temperaturer påverkar människors hälsa. Enligt forskarna hör Sydeuropa och västra Asien redan till de regioner som ser en högre andel värme-relaterade dödsfall.
  • Till de mest utsatta länderna i Europa hör Portugal där alltfler börjar få svårt att kyla sina hem under de varmaste sommarmånaderna. Där har regeringen nu presenterat en strategi mot så kallad "energifattigdom".
  • Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola hälsade på Enrique och Susanna och deras tre barn i ett medelklassområde i centrala Lissabon.

När Enrique Oltra flyttade från Madrid till Lissabon för drygt tio år sedan, var en viktig anledning Lissabons svala sommarnätter. I Madrid var augustinätterna outhärdligt varma, men i Lissabon kunde man alltid lita på en svalkande kvällsbris och att rummen hann kylas ner något tills det var dags att sova. Så är det inte längre, säger Enrique och Susana Marques, som är uppvuxen i Portugal, håller med.

De senaste tio, femton åren har det blivit varmare, säger de. Och dessutom kommer värmen nu även utanför den vanliga sommarsäsongen, redan i maj och så sent som i oktober kan vi få värmeböljor, säger Susanna. Och deras känsla backas upp av forskning. Både medeltemperaturen över året och extremtemperaturerna i Portugal har stigit det senaste decenniet. I Lissabon är det inte längre ovanligt med sommartemperaturer omkring 45 grader.

Enrique och Susanna visste att de tog en risk när de flyttade in i den här äldre lägenheten med trägolv och innerväggar av vackra, mörka träbalkar som lagts i olika korsmönster. Konstruktionen ska göra huset mindre kompakt så att det kan röra sig och svaja, men inte gå sönder vid en jordbävning. Tekniken togs fram efter den förödande jordbävningen 1755 - då stora delar av staden ödelades. Idag är det inne att frilägga de dekorativa balkarna, på samma sätt som en del svenskar gärna hackar bort putsen från innerväggar av tegel.

Men husen må vara jordbävningssäkrade - de är inte byggda för att klara de utmaningar som följer med dagens klimatförändringar. Lägenheten på tredje våningen ligger precis under taket och isoleringen är dålig. Fönstren är enkla och det finns ingen luftkonditionering. På kvällen är sovrummet som en ugn, säger Enrique. Och det är inte mycket bättre på vintern, då leder den dåliga isoleringen och bristen på centralvärme till att familjens hem blir kallt, och då elkostnaderna i Portugal är höga väntar Enrique och Susanna in i det längsta med att knäppa på elementen.

Portugal är fortfarande det land i Europa som har högst överdödlighet på vintern, just på grund av att många inte kan värma sina hem tillräckligt. Att ha det för varmt, eller för kallt, hemma kan leda till och förvärra olika hälsoproblem som hjärtsjukdom, andningssvårigheter, uttorkning hos små barn och äldre och mental ohälsa.

Det kan även leda till social exkludering, då människor tvekar att bjuda hem andra till ett för kallt eller för varmt hem. Det berättar Ana Horta, som forskar på energifattigdom på Lissabons universitet, det vill säga det som gör att människor inte har råd att hålla sig med ett hälsosamt inomhusklimat. Begreppet kopplades först just till oförmågan att värma bostäder på vintern, men nu ser forskarna ökande problem även på sommaren när temperaturerna stiger.

Portugals regering räknar med att omkring 800 000 hushåll med låga inkomster är energifattiga och behöver statlig hjälp till bättre inomhusklimat. Men miljöminister Joao Pedro Matos Fernandes från socialistpartiet säger att problemet inte bara handlar om pengar.

– Mina farföräldrar kunde mycket väl betala elräkningarna men deras hus var alltid iskalla. Det finns en sorts mentalitet som säger att vi som har så mycket bättre klimat än många andra länder inte ska behöva lägga pengar på elvärme, de ville klara sig med en enklare eldstad, säger ministern.

Nu har ändå regeringen bestämt sig för att använda en del av pengarna ur EU:s omställningsfond för att försöka minska energifattigdomen. 100 000 hushåll ska i ett första steg få en energicheckar på omkring 13000 kronor som kan användas till isolering, nya fönster och annat som kan göra bostäder svalare, eller fläktar och bärbar luftkonditionering för den som föredrar det.

Experter som arbetar med frågan om energifattigdom i Portugal menar att regeringen räknar för lågt och inte verkar se hela vidden av problemet. Enligt Ana Horta, forskare på Lissabons universitet, är det inte längre bara låginkomsttagare som drabbas av energifattigdom, även alltfler medelinkomst - och kanske även höginkomsttagare börjar få problem nu när temperaturen stiger. Enligt vissa beräkningar kan det handla om så många som två av tio miljoner portugiser som kan räknas som energifattiga. Tusentals bostäder skulle behöva byggas om och energieffektiviseras och för de som hyr sin bostad måste villkoren förbättras så att de själva kan investera i sin hemmiljö, säger hon.

Tillbaka hos familjen Oltra, Marques säger Enrique och Susanna att de skulle göra mer om de ägde sin egen lägenhet.

– Jag är inget fan av luftkonditionering, säger Susana, men om lägenheten var vår skulle vi naturligtvis sätta in bättre fönster och försöka isolera taket, säger hon.

Även barnen gillar lägenheten fast den är varm på sommaren och kall på vintern, säger Ana och Gui - men det har ju en egen strategi.

– Glass och kall vattenmelon från tidig vår till sen höst.