Smittan inom äldreomsorgen

”Folkhälsomyndigheten hade inte riktigt koll”

1:56 min
  • Åtgärderna som gjordes för att hålla smittan borta från äldreboendena efter den första vågen av coronapandemin hade inte så stor effekt som Folkhälsomyndigheten hoppats.
  • ”Vi var inte så mycket bättre som vi hade hoppats på och framför allt så var det nog betydligt svårare att hindra smittan att komma in på äldreboende än vad någon hade trott”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
  • Mats Thorslund ledamot i coronakommissionen anser att Folkhälsomyndigheten hade bristfällig kunskap om äldreomsorgen.
 

– Jag skulle säga att Folkhälsomyndigheten och andra hade inte riktigt koll på hur det fungerar inom äldreomsorgen.

Inte heller inför den andra vågen?

--Nej, man hoppades förstås, som vi alla gjorde, att de skulle hjälpa. Men det var nog lite naivt att tro, säger Mats Thorslund, ledamot i Coronakommissionen och professor emeritus från Karolinska institutet:

Folkhälsomyndigheten trodde, inför den andra vågen av coronapandemin, att de åtgärder som satts in i äldreomsorgen skulle minska smittspridningen och dödsfallen där.

Med facit i hand kan vi se att andelen döda på äldreboenden blev lika stor under den andra vågen som under den första. Idag har vi rapporterat om att Statsepidemiolog Anders Tegnell nu medger för Ekot att åtgärderna inte hade lika stor effekt som man hoppats.

– Vi var inte så mycket bättre, som vi hade hoppats och trott på och framför allt så var det nog betydligt svårare att hindra smittan att komma in på äldreboende än vad någon hade trott, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Regeringens coronakommission, som lämnade sitt första delbetänkande i december, granskade smittspridningen under den första vågen. Kommissionen kom fram till att det var den allmänna smittspridningen i samhället som hade störst inverkan på antalet sjuka och avlidna i svensk äldre­omsorg. Utöver det handlar det om sedan länge välkända strukturella brister.

– Ja, det här är ju en oljetanker. En eftersatt och underfinansierad äldreomsorg som man inte organiserar om den på nolltid. Man hade massa olika problem att hantera, säger Mats Thorslund.

Det handlade till exempel om bemanningssituationen och att de äldre träffar alldeles för många personer på en vecka. Och att de som jobbar inom äldreomsorgen också tillhör dom grupper som i stor utsträckning riskerar att utsättas för smitta.

– Man hade ju kunnat hoppas på att det hade blivit lite bättre. Men att äldreomsorgen skulle förändras så radikalt. Att hinna göra om hela sin organisation på ett antal månader eller ett halvår. Det är orealistiskt, säger Mats Thorslund.

SKR, Sveriges kommuner och regioner har tidigare sagt att det är citat ”mycket svårt att hålla äldreomsorgen smittfri när samhällsspridningen är stor.”

Men trots det faktum, att det är smittspridningen i samhället som är den största orsaken bakom att att äldreomsorgen drabbades så hårt, så finns det kommuner och boenden som klarat sig bättre än andra säger Mats Thorslund.

Kommissionen arbete fortsätter och man håller nu på att titta på flera olika forskningsprojekt om smittspridningen:

– Den är inte slumpmässig utan det finns mönster där som vi hoppas att ta fram.

Den andra delrapport från coronakommissionen ska lämnas till regeringen i slutet av oktober.