Franska polisen och Encrochat

8:14 min
  • Franska poliser har stått i centrum för den hemliga infiltreringen av krypteringstjänsten Encrochat, som användes för omfattande organiserad brottslighet i flera europeiska länder.

  • Polisoperationen har lett till att en rad kriminella nätverk har kunnat nystas upp, med många gripanden också i Sverige, men den unika operationen har också väckt juridiska frågor i flera länder.

  • Hör två franska rättsreportrar om diskussionerna i Frankrike i Beatrice Janzons reportage.

Nyheten kom i juli förra året. Franska poliser hade fattat misstankar när de gång på gång hittat samma typ av telefoner vid räder mot tungt kriminella. De lyckades knäcka krypteringstjänsten Encrochat i telefonerna och det sände chockvågor genom Europas organiserade brottsnätverk med 800 gripanden.

Polisarbetet ledde till att mord kunde stoppas, kidnappningsplaner avslöjades och narkotikanätverk nystades upp med enorma beslag av kokain. 70 000 personer använde Encrochat. Utredningarna har fortsatt och lett till rättegångar också i Sverige. Rättsreportern Martin Untersinger på tidningen Le Monde i Frankrike bevakar ämnet.

– De franska polisutredarna var extremt glada och nöjda över att ha fått ut så mycket information via Encrochat, säger journalisten på Le Monde. Ett 60 tal franska poliser arbetade med operationen.

Poliserna fick tillgång till foton, meddelanden och information om platser genom de krypterade telefonerna. Det var otroligt, ett tillträde utan filter in till kriminella nätverk, berättar reportern.

– Operationen som polisgendarmerna utförde var extremt diskret och känslig. De exakta detaljerna om hur den hemliga dataavläsningen gick till är hemliga. De skyddas av fransk försvarssekretess, ungefär som för spionage, säger journalisten Martin Untersinger på Le Monde.

Gendarmer i Frankrike är poliser som också har militära befogenheter. Frankrike var centrum för utredningen eftersom servrarna fanns där. Dataavläsningen godkändes och kontrollerades av olika domare. Poliserna kan inte själva fatta beslut om det, poängterar franska journalisten Vincent Gautronneau på tidningen Le Parisien som också bevakar historien om Encrochat.

Han betonar också försvarssekretessen. Gautronneau beskriver reaktionerna i Frankrike.

– Det var tydligt för fransmännen att det var en proffsig polisoperation med infiltreringen och ett komplicerat tekniskt arbete, men det dröjde innan vi såg effekterna här i Frankrike, säger han.

De senaste månaderna har mycket ändrats i Frankrike med en rad utredningar om narkotikasmuggling, enligt Gautronneau. Men det var framförallt i Nederländerna och Storbritannien som man såg resultat den första tiden. Franska polisen samarbetade tidigt med poliser i Nederländerna.

En film från en polisinsats i Nederländerna visar hur en polisstyrka sprängde sig in i en byggnad. Poliserna upptäckte en sorts tortyrkammare med en tandläkarstol i en ljudisolerad container som tillhörde kriminella. Där fanns också olika redskap och vapen.

Vincent Gautronnau ger ytterligare ett exempel på vad avläsningen lett till i Belgien. I november kunde belgiska polisen tack vare informationen från franska polisen beslagta elva ton kokain i hamnen Antwerpen, värd flera miljarder euro. Ett hårt slag för smugglarna, säger rättsreportern på le Parisien.

– Fransmännen visar ofta en stolthet över poliskåren och den här typen av operationer, säger Vincent Gautronneau. Ett annat exempel är polisinsatsen vid terroristattacken mot konsertlokalen Bataclan när poliserna hyllades med applåder på gatorna.

– Men nu är förhållandet mer komplicerat säger Vincent Gautronneau på Le Parisien. Under gula västarnas demonstrationer med sammandrabbningar blev det mer fokus på övervåld av polisen, säger han. Det är också sen länge spänt mellan poliser och personer i utsatta områden. Men det finns ett högt förtroende för kriminalpolisen och utredare i Frankrike, betonar han.

I Frankrike är det vanligt att poliser använder dataavläsning och telefonavlyssning för att utreda organiserad brottslighet. I Sverige ifrågasätter advokater bevisningens giltighet och om den kommit till på laglig väg när Encrochat avlästes. EU:s straffrättsliga samarbetsorganisation Eurojust har redogjort för vilka domstolar och lagrum som använts och tillbakavisat påståenden om att franska poliser inte följt lagarna.

Liknande kritik som den i Sverige kommer också från försvarsadvokater i andra europeiska länder. Också i Frankrike även om det bara är en liten debatt, säger rättsreportern Martin Untersinger på Le Monde. Advokater vill veta mer om hur polisens arbete gått till och försöker ogiltigförklara bevisningen.

– Eftersom operationen är unik i sitt slag väcker det juridiska frågor om poliserna genomfört en laglig eller olaglig hackning. Det blir intressant att följa. Frågan är också vad andra länders hantering av bevisning kan få för konsekvenser i Frankrike, säger reportern.

– Det kan ta ett par år innan det blir rättegångar i Frankrike. Det tar lång tid för rättsväsendet här, säger Vincent Gautronneau på Le Parisien.