Straffriheten

Fredsprocessen i Colombia går in i känsligt skede

2:04 min
  • I Colombia, där inbördeskrig rådde i drygt 50 år, går fredsprocessen in i ett känsligt skede.
  • Den särskilda fredstribunalen anklagar både staten och gerillan Farc för grova krigsbrott, men förövarna kan slippa fängelse, vilket upprör många colombianer.
  • " Vi var emot straffriheten i fredsavtalet men tvingades att acceptera den, annars hade freden blivit omöjligt att uppnå", säger José Rubiel Vargas, ordförande i den colombianska människorättskommittén.

I Colombia, där inbördeskrig rådde i drygt 50 år, går fredsprocessen in i ett känsligt skede. Den särskilda fredstribunalen anklagar både staten och gerillan Farc för grova krigsbrott, men de misstänkta förövarna kan slippa fängelse, vilket upprör många colombianer.

Människorättsaktivisten José Rubiel Vargas säger till Ekot att straffriheten för förövarna var ett villkor för freden.

– Vi var emot straffriheten i fredsavtalet, men vi tvingades att acceptera den, annars hade freden blivit omöjligt att uppnå, säger José Rubiel Vargas, som är ordförande i den colombianska människorättskommittén.

Fredsavtalet kom till 2016 och det satte stopp för ett drygt 50 år långt krig som skördade över 260.000 människoliv.

Trots freden, röstade varannan colombian mot fredsavtalet 2016. De ogillar att avtalet erbjuder mildare straff eller till och med straffrihet till de anklagade som bidrar till att få fram sanningen om de många döda och försvunna under kriget.

Den särskilda fredstribunalen som bildades inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Farc-gerillan har redan åtalat de främsta Farc-ledarna för drygt 20 tusen kidnappningar.

De har rätt att bestrida anklagelserna fram till sista april.

I veckan presenterade tribunalen en rapport som visar att även den colombianska armén ägnade sig åt krigsbrott. Fler än 6.400 civila föll offer för utomrättsliga avrättningar mellan 2002 och 2008, vilket är tre gånger fler offer än vad man tidigare trott.

– Soldater och befäl premierades med lediga dagar, pengar eller steg uppåt i karriären ju fler gerillasoldater de dödade, berättar José Rubiel Vargas.

Då började militären kidnappa bönder som inte hade med gerillan att göra. Bönderna avrättades och kläddes ut till gerillasoldater.

Enligt människorättsorganisationer uppmuntrades det makabra premiesystemet av självaste presidenten under åren 2002- 2010, Alvaro Uribe, som också är Colombias mäktigaste politiker och motståndare till fredsavtalet med gerillan.

Alvaro Uribe nekar till anklagelserna och säger att fredstribunalen bara vill skada honom.

Trots att fredsavtalet gällt i drygt fyra år, mördas mr-aktivister och före detta gerillasoldater ständigt i Colombia, säger José Rubiel Vargas på människorättskommittén.

Han hoppas att fredsprocessen fortsätter, trots alla svårigheterna. Annars är risken stor att Colombia återigen hamnar i ett blodigt inbördeskrig, säger han.