Frukostseminarium: Opartisk, vad är det?

Om ett år är det riksdagsval i Sverige, och den här gången med ett politiskt landskap som genomgått stora förändringar under senare år. Journalistiken har en viktig uppgift när det kommer till att granska, informera om och sätta politiken i sitt sammanhang så att medborgarna ska kunna ta välinformerade beslut på valdagen, och medierna ska erbjuda en opartisk nyhetsbevakning. Men vad betyder egentligen ”opartisk”, och hur märks det av i nyhetsutbudet? Skiljer sig ansvaret för att erbjuda en opartisk politisk bevakning åt mellan olika medier? Och betyder opartisk att alla politiska partier ska få samma förutsättningar att höras, och samma utrymme i medierna, oavsett?

Det opartiska journalistiska idealet, att inte ta ställning i rapporteringen, ifrågasätts återkommande. I samband med valet 2018 höjdes tonläget och flera röster, också från politiskt håll, anklagade medier för att ha en politisk agenda och för att ägna sig åt vänstervridning, eller högervridning, i rapporteringen. Samtidigt visar forskning tydligt att journalistiken över tid blivit allt mer professionell, och allt mer opartisk, över tid.

Är det viktigt att det finns medier som många medborgare tar del av – oavsett politisk åskådning? Är medierna tillräckligt bra på att tydligt skilja på opinions- och nyhetsjournalistik i dag? Och hur närvarande är de etablerade medierna i de sociala kanalerna, där en stor del av det demokratiska samtalet mellan människor faktiskt förs?

Seminariet inleds med en intervju mellan moderator Erik Blix och Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet/Demicon, som forskar om strategisk politisk kommunikation i det moderna medielandskapet.

Inledning av Sveriges Radios vd Cilla Benkö.

I panelen:

• Marcus Oscarsson, politisk kommentator, TV4
• Tomas Ramberg,  inrikespolitisk kommentator, Sveriges Radio
• Annie Reuterskiöld, politisk kommentator, SvD