Grekland firar 200 år

6:17 min
  • I Grekland är det en speciell dag i dag.
  • Landet firar att det är 200 år sedan starten på självständighetskriget, som ledde till att den moderna staten Grekland föddes.
  • Och trots coronarestriktionerna försöker landet få till ett praktfullt firande.

25 mars, ett datum som finns inpräntat i grekernas kollektiva minne. Soldater, klädda i traditionell fustanella, en kiltliknande klädsel, marscherar i takt genom Aten.

Några flaggviftande skolbarn, varken i publiken eller i paraden, blir det däremot inte i år, coronarestriktionerna sätter stopp för det, som för mycket annat av det planerade firandet.
Men militärparaden i Aten kommer att hållas även i år, och tv-sändas för allmänheten.

Det är trots allt ett speciellt datum i år, exakt 200 år sedan grekerna officiellt inledde upproret mot ottomanerna, som styrde, eller som grekerna säger förslavade, Grekland i flera hundra år.
Upproret, som fick stöd från både Ryssland och så kallade fillhelener i väst, mest känd är förmodligen den brittiska poeten Lord Byron, ledde till självständighet efter ett mycket blodigt nio år långt krig.

Flera internationella gäster besöker Grekland idag, framförallt från länder som anses ha spelat en viktig roll i den grekiska självständighetsivran: det brittiska kronprinsparet Charles och Camilla, och den ryske premiärministern Mikhail Mishustin för att nämna några.

Den franske premiärministern Macron var på grund av covid-läget i Frankrike tvungen att dra sig ur. Men de goda banden mellan Grekland och Frankrike finns representerade genom nyinköpta franska stridsflyg som ska flyga i formationer över Aten.
För grekerna fyller firandet två funktioner, enligt författaren Theodor Kallifatides.

– Det påminner grekerna om en enkel sanning, nämligen att all frihet måste erövras, den ges inte utan kamp, det är ingen som kommer göra dig fri, det är din egna kamp, det är det ena, det andra är att på något sätt påminns man om dessa 400 år med turkisk, ottomansk ockupation, med allt vad det innebar, och kanske indirekt åtminstone, håller den traditionella animositeten mellan dessa länder vid liv.

Fortfarande i dag, 200 år senare, är relationen mellan Grekland och Turkiet, arvtagaren till Ottomanska riket, spänd, åtminstone på officiellt nivå. När EU ska enas om en gemensam linje mot Turkiet kräver Grekland allt som oftast hårdare tag.

Men det är inte bara genom nationaldagsfirandet som minnet av historien och den komplicerade relationen till grannen Turkiet hålls vid liv. Framförallt sker det genom språket, det levande historieberättandet och litteraturen.

– Jag minns nu när vi talar två verser från en av de mer kända figurerna från den tiden som heter Athanassios Diakos, han tillfångatogs av ottomanerna och skulle utsättas för en mycket grym död, de skulle helt enkelt grilla honom, köra igenom hans kropp en grill, och steka honom levande, och kort innan detta skulle börja så sa han någonting på grekiska” se dig omkring, vilken tid på året valde dig, nu när blommorna blommar och gräset blir grönare” och det där kommer jag ihåg sedan barndomen, och det gjorde outplånligt intryck på mig att just innan han ska gå in i den här fruktsvärda döden så har han förmågan kvar att skapa den här tvåradingen, som blev kvar i min skalle som barn.

Det är det grekiska språket som Theodor Kallifatides vill lyfta fram när vi talar om vad som skapade det moderna Grekland. Grekerna var utspridda i vad som i dag är Grekland, Turkiet, Bulgarien andra länder, men det var språket som förenade, och gjorde revolten möjlig.

– Det som förenar de här människorna är att det finns ett gemensamt språk, och det är ett språk som är mycket gammalt, och inte bara det, ett mycket väl utvecklat språk, kanske det språk som har påverkat åtminstone västerlandet mer än något annat, med alla namn, på himmelska stjärnor, med namn om berg och gudar som lever vidare, med byggnader, med färger och rytmer och arkitektoniska skapelser och så, och allt detta finns bevarat i språket.

Stoltheten över språket är svår att ta miste på i Grekland. Samtidigt pågår en debatt om att det håller på att förändras. Under coronapandemin har många engelska låneord etablerat sig snabbt.

Lockdown, rapidtest och self test är exempel på ord som nu används av både medierna och folk i allmänhet. Det här har fått Greklands största auktoritet på området, lingvisten och tidigare utbildningsministern Georgos Babiniotis att rasa.

Babioniotis, som ligger bakom nio lexikon, tog exempelvis fram ett grekiskt ord för internet i stället för att som många andra länder importera uttrycket rakt av. Nu menar han att grekiskan håller på att urholkas av nyorden.

Men Theodor Kallifatifes håller inte med. Han kallar den synen på grekiskan för snäv och nationalistisk, låneorden är här för att stanna, och har man ska vara ärlig funnits med ända från början även inom den flera tusen år gamla grekiskan.

– Det spelar ingen roll vad man tycker om det här, för de här termerna brukar till slut vinna, man har inte fullgoda ersättningar helt enkelt. De är snabba, de är korta, de är lätta att minnas, och säger exakt vad det är frågan om.

– Jag är inte mot att man importerar nya ord, jag delar inte den här puristiska synen på språket, det är klart att vi delar nya ord, och den gamla grekiska lånar ord från hinduiskan, alla språk lånar från alla språk, det är blott ett faktum, det är ingenting att bråka om.