Intervju

Greta Thunberg ifrågasätter klimatrörelsens taktik

7:39 min
  • Klimataktivisten Greta Thunberg omvärderar klimatrörelsens metod att förmedla hopp för att inte paralysera människor från handling. Coronapandemin har visat oss att det är precis tvärtom, säger hon.

  • “Att folk faktiskt blev rädda, det gjorde att vi agerade”, säger hon till reporter Lotten Collin.

  • I veckans avsnitt av Konflikt i P1 handlar det om vad som händer med barnens röster i kriser som påverkar dem.

För två år sedan var hon inspirationskällan till demonstrationer som engagerade miljoner barn och unga över hela världen. Greta Thunberg var bara femton år när hon började sin skolstrejk för klimatet. Pandemin har tvingat henne och andra barn att ställa in gatuprotesterna.

Hon ser paralleller mellan hur barnen hanterats i klimatfrågan och under pandemin.

– Ja, definitivt. Det finns många paralleller man kan dra där. Att vi är så själviska att vi bara tänker på oss själva och att barnen kommer i andra hand. Vilket är väldigt konstigt. Naturligt sett borde man ju tänka på barnen i första hand och att man till viss del offrar sin egen bekvämlighet för att barnen ska få det bättre. Men det gör vi inte. Både när det kommer till klimat och så finns det tendenser när det kommer till pandemin också.

På vilket sätt?

– Att barnen får stå tillbaka. Till exempel att man håller skidorter öppna men håller skolor stängda. Då kan man ju undra: vad är det vi prioriterar egentligen?

Jag sitter mitt emot Greta Thunberg på ett öde café på Kulturhuset i Stockholm. Högst upp, med utsikt över ett nästan lika öde Sergels torg. Därnere ser vi protestskyltarna som Greta Thunberg och andra klimataktivister lagt ut, i ett hörn av den svartvita plattan.

Det är fredag, och organisationen som Greta Thunberg grundat, Fridays for future, håller en liten protest: sju personer, med munskydd, står utspridda bland plakaten.

Foto: Sveriges Radio

Några hundra meter härifrån ligger Sveriges riksdag. Därutanför började Greta Thunberg sin skolstrejk 2018 – en ensam protest som växte till miljondemonstrationer världen över. Tills pandemin satte stopp för dem.

– Det är ofrånkomligt att vi kommer behöva ställa in strejker och att vi inte kommer kunna protestera på ett bra tag. Det är väl bara något man får acceptera, att verkligheten ser ut som den gör. Sen kan man hoppas i framtiden, att eftersom vi har då på många sätt tagit vårt ansvar, att barn runt om i hela världen har fått stå tillbaka på det sättet. Att framförallt då skydda de riskgrupper som är äldre, att då i framtiden också äldre har modet och förnuftet att skydda oss yngre. Att ge oss en säker framtid.

Och då tänker du på?

– På klimat, ja, självklart.

Vad hoppas du att politikerna kan lära sig av det här om de sedan ska ta sig an klimatkrisen?

– Självklart finns det väldigt mycket man kan lära av det. Framför allt kanske att vi kan behandla en kris som en kris. Coronapandemin, mer än något annat, visar att vi aldrig behandlat klimatkrisen som en kris, inte en enda gång.

Hur menar du då?

– Det talar ju för sig självt att om vi säger att klimatkrisen är en kris, och så fortsätter vi precis som vanligt, och sen när det kommer en annan kris så har vi en helt annan krisrespons på det. Det sätter saker i ett nytt ljus.

Greta Thunberg säger att pandemin fått henne att omvärdera klimatrörelsens metoder och budskap. Det brukar sägas att ingen tjänar på att föra fram alltför pessimistiska eller dystopiska framtidsscenarier om livet på en varmare planet – eftersom det riskerar att paralysera människor snarare än att leda till förändring. Pandemin har visat oss att det är precis tvärtom, säger Greta Thunberg.

– Att folk faktiskt blev rädda. Det var det som gjorde att vi agerade. Att det var något som påverkade oss. Oavsett om det var för att förlora sitt jobb, eller för att bi sjuk, eller förlora någon närstående, så var det något som påverkade oss. Man kan då ifrågasätta om den strategi vi haft kring att kommunicera klimatkrisen varit särskilt lyckad, för det vi sagt hela tiden är att vi måste kommunicera hopp. Vi kan inte kommunicera hur verkligheten ser ut för då kommer vi bara ge upp. Vi kan inte berätta hur jobbig verkligheten är för då kommer folk inte vilja göra någonting.

– Om man då jämför med coronapandemin: vad var det som fick oss att agera? Var det hoppfulla historier om Agda, 95, som överlevde, trots allt? Kanske inte. Det var snarare att vi måste göra det här för att undvika något annat.

Pandemin lade krokben för klimatrörelsen just när barnen erövrat gatorna, förstasidorna och Greta Thunberg bjöds in till politikens finrum, men viruset ledde också till minskade utsläpp, eftersom människor slutade resa och minskade sin konsumtion även om de ökat igen de senaste månaderna när samhällen åter öppnat upp. Men lärdomen för oss som privatpersoner är nog att vi kan förändra våra vanor snabbare än vad vi kanske tror, säger Greta Thunberg.

– Man kan ju inte dra kopplingar mellan de åtgärder som vi vidtagit under coronapandemin, som att vi stängt ner samhället helt, slutat resa och slutat konsumera. Man kan självklart inte jämföra det med klimatagerandet. Men det visar att man kan ändra sociala normer ganska fort!

Greta Thunberg började gymnasiet i höstas, efter ett sabbatsår som hon tog för vara klimataktivist på heltid.

– Att komma tillbaka till skolan, jag älskar skolan, och att lära mig saker. Det är fortfarande distans, men nu får vi vara i skolan en dag i veckan.

Greta Thunberg är ett år äldre än sina klasskamrater, och fyllde 18 år i januari. Så hon som blev talesperson för barnen är faktiskt inte längre ett barn. Förändrar det något?

– Även om jag säger att det inte innebär någon stor förändring så är det klart att det innebär en viss förändring eftersom jag nu är röstberättigad. Men det räcker inte med att vi röstar, vi måste vara aktiva demokratiska medborgare. Förändringen måste komma utifrån. Förändringen kommer inte komma inifrån COP-mötena, eller från de här politiska förhandlingarna, eller från parlament. Förändringen kommer ske från gatan, säger Greta Thunberg.