#Sametingsvalet2021

Klimatet - en ohållbar situation för rennäringen, menar renskötare

Jörgen Stenberg lea bargan bohccuiguin olles eallima. Maŋemus jagiid lea son šaddan biebmat bohccuid heajus guohtuma dihte.

Vi har träffat renskötaren Jörgen Stenberg i Malå skogssameby. Han tvingas mata sina renar i allt större och längre utsträckning på grund av klimatet och klimatanpassningar. Se det textade inslaget då vi besökte honom i Malå.

– Det här är inte roligt, säger renskötaren Jörgen Stenberg som häller renfoder i krubbor utanför sitt hem i Malå, där han har sina renar i gärden.

Sju av de senaste tio åren har Jörgen Stenberg varit tvungen att mata sina renar under kortare och längre perioder på grund av varmare vintrar med mer nederbörd.

2019/2020 beviljade Sametinget katastrofstöd till 37 samebyar.

– Varje vinter kostar det ju hundratusentals kronor att anpassa sig till de här klimatförändringarna. Och så ska man känna sig som en tiggare, att försöka få ut stöd från Sametinget. Pengar som hade kunnat gå till annat.

Men vad hade du gjort utan katastrofstödet? 

– Ja, då säljer man ju det man äger och har. Man vill ju att renarna ska överleva, säger Jörgen Stenberg.

De bedriver renskötsel i ett av världens mest exploaterade renskötselområden, säger Jörgen Stenberg, medan han visar hur det ser ut i samebyns året runt marker. Det finns fem vindkraftsparker och ytterligare två som är under planering. Det finns en gruva i drift, två planerade och elva nedlagda gruvor, samt vägar och bebyggelse i området.

– Sen har vi planterad skog som är mellan 50 och 60 år gammal på stora delar av området. Skog där hänglav inte har hunnit växa och inte ger skugga på sommaren, som är livsviktig för renarna, säger Jörgen Stenberg medan han visar video på hur GPS-försedda renar inte går i närheten av vindkraftsparkerna.

Sametinget har en gruvpolicy, en vindkraftspolicy samt en klimatstrategi som Sametinget beslutade 2019, som ska visa vägen i arbetet med klimatkrisen.

En färsk analys från Stockholms universitet visar att 74 % av väljarna vill att Sametinget ska ha ökat självbestämmande över naturresurserna.

Jörgen har en framtidstro på att rennäringen i Malå sameby finns kvar i framtiden. Men han har krav.

–  Från samepolitiskt håll törs man inte formulera de här kraven på att det måste vara ett samiskt, inte bara inflytande, utan det måste vara ett samiskt medbestämmande över hur de markerna ska nyttjas, säger Jörgen Stenberg.

Mer om hur klimatet påverkar renskötseln ser du i programmet 15 minuter från Sápmi, som under våren fokuserar på sametingsvalet. Se det i SVT2 lördag 24 april, kl.16.05, eller på SVT Play.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio