Tillbakablick

Klimatförändring historiskt slagit hårdast mot mindre utvecklade samhällen

2:04 min

Klimatförändringar har historiskt sett slagit mycket hårdare mot mindre utvecklade samhällen. Men moderna samhällen av idag är kanske de allra mest motståndskraftiga mot klimatförändring.

Historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist vid Stockholms universitet undersöker just nu sambandet mellan klimatförändringar och hungersnöd i Europa från senmedeltiden till 1800-talet.

– Missväxt i vissa områden, som i Finland, kan ända in på 1800-talet, leda till hungersnöd, svält och överdödlighet i infektionssjukdomar. Medan i Holland, som väldigt tidigt är kommersialiserat och välutvecklat, så försvinner överdödligheten kopplat till lokala missväxter redan på andra halvan av 1500-talet. Så i olika delar av Europa ser den här känsligheten för hungersnöd efter oförmånliga klimatvillkor extremt olika ut.

Genom att bland annat utgå från trädringsdata som speglar temperatur i marken och regn under växtsäsongen och kombinera det med skriftliga källor kring jordbruket, så kan forskarna se samband mellan svält och klimat i olika delar av Europa.

Idag är det väpnade konflikter, i kombination med perioder av extrem torka, som innebär störst risk för svält, framförallt i länder med hög befolkningstillväxt i Afrika söder om Sahara, enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Men parallellt med vår tids snabba uppvärmning av klimatet, har också dagens samhällen blivit allt mer motståndskraftiga mot negativa klimatförändringar, menar han. Bland annat för att vi kan transportera mat på ett mycket mer effektivt sätt än för bara hundra år sedan.

– Vi har nog aldrig varit så bra rustade som vi är nu, tack vare vår teknik. Överlag kan man säga att perioden jag studerar från senmedeltid till tidigt 1800-tal så minskar känsligheten för negativa klimatförändringar ganska drastiskt, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.