Colombia

Lotten Collin: Fredsavtalet har blivit en besvikelse

2:37 min
  • I Colombia har flera ministrar avgått efter protester som pågått i veckor.
  • Många av kraven som ställs är kopplade till en besvikelse över fredsavtalet som skrevs under för ungefär fem år sedan mellan Colombia och Farc-gerillan, och som avslutade ett över 50 år långt krig. Det finns en stor besvikelse över att Colombia inte alls har blivit fredligare utan snarare mer våldsamt.
  • Hör Lotten Collin, Sveriges Radios tidigare Latinamerikakorrespondent.

Vilka är det som protesterar?

– Allt från fackföreningar, studenter, urfolksgrupper och även oppositionspolitiker som vill rida på vågen. I början protesterade man mot en skattereform, men den drogs tillbaka ganska snabbt när protesterna började. Men då blev kraven fler. Många av kraven som ställs i dag är kopplade till en generell besvikelse över fredsavtalet som skrevs under för ungefär fem år sedan i Colombia, men som i praktiken inte genomförts. Det var ett fredsavtal mellan regeringen och Farc-gerillan som avslutade ett över femtio år långt krig. Det finns en stor och uppdämd besvikelse över att Colombia inte alls har blivit fredligare utan snarare mer våldsamt. Människorättsaktivister och urfolksledare har mördats, utan någon vidare utredning, miljoner colombianer som blivit fattigare och inte alls fått det stöd som utlovades i avtalet. Och poliser som har agerat otroligt våldsamt mot folkliga demonstrationer. I de här protesterna har hittills omkring 40 personer dödats, många av polis. Ytterligare ett krav som fanns i fredsavtalet var ju att polisen och militären skulle omstruktureras. Det har inte heller genomförts, och det kravets ställs nu igen.

Hur har politikerna svarat på kraven?

– President Iván Duque har sagt att han är öppen att förhandla. Han har träffat en del av ledarna som kallat till protesterna. Samtidigt har han tydligt visat att han stödjer polisen, han har inte velat gå med på kravet om att polisen ska omorganiseras. En väldigt betydelsefull politisk person i Colombia, expresident Alvaro Uribe, den nye presidentens politiske gudfader kan man säga, han har eldat på den krigiska stämningen. Han har uppmanat polisen att skjuta skarpt, han har beskrivit demonstranterna som terrorister, vilket är samma ord han använde för att beskriva den nu avmobiliserade Farc-gerillan. Idén om att kriget fortsätter, att nu är det polisen mot de folkliga demonstranterna, att de för FARC:s budskap vidare, det är en idé som polis och militär till stor del skriver under på, skulle jag säga.

Vad händer nu?

– Regeringen är väldigt försvagad. Läget är kritiskt. Det saknas till exempel bensin och mat i Colombias tredje största stad Cali, där demonstrationerna varit som mest intensiva. Där har man även upprättat vägblockader. Samtidigt ökar den internationella kritiken mot övervåldet. Det finns ju mobilbilder som väldigt tydligt visar hur militären använder pansarbilar och skjuter mot demonstranter. Det var en del av den kritiken som nu ledde till att utrikesministern avgick. Klart är väl att förhandlingar är den enda vägen, men det finns inte en chans att regeringen kommer kunna möta alla de krav som ställs: minimilöner, gratis universitet och bättre ekonomiska förutsättningar. Jag skulle gissa på att en stor del av förhandlingarna, när de väl blir av, kommer koncentreras på en reform av polisen.