Meddelarskydd och källskydd
En grundläggande rättighet i svensk grundlag är skyddet för källor som lämnar uppgifter eller information för publicering. En myndighet har till exempel inte rätt att försöka ta reda på vem som lämnat information till en redaktion. Detsamma gäller vissa arbetsgivare vars verksamheter är finansierade av skattemedel inom områden som skola, vård och omsorg. Här är något om vilka regler som gäller och hur Sveriges Radio ser på dem.
Anonymitetsskyddet
Meddelarskyddet innebär bland annat en rätt för den som lämnar uppgifter för publicering att förbli anonym. Det krävs dock att det framgår på något sätt före publicering att källan vill vara anonym. Journalister som får kännedom om en anonym källas identitet är bundna av tystnadsplikt och det innebär att man inte får avslöja vem som lämnat uppgifterna.
Ansvarig utgivare kan inför sitt beslut om publicering behöva veta vem källan är, men kravet på tystnadsplikt gäller inte enbart journalisten som ursprungligen tog emot informationen, den gäller alla på Sveriges Radio. Den som röjer en källa begår ett brott och kan straffas med böter eller fängelse i upp till ett år. Tystnadsplikten gäller livet ut.
Om du jobbar på myndighet eller inom vissa verksamheter finansierade med offentliga medel
Meddelarskyddet innebär förutom anonymitetsskyddet också ett efterforskningsförbud. Det betyder att det är ett brott om någon inom en myndighet, annat allmänt organ eller någon inom vissa verksamheter som är finansierade med allmänna medel inom vård, skola och omsorg aktivt försöker ta reda på en källas identitet. Meddelarskyddet finns reglerat i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen och i lag (2017:151) om meddelarskydd inom vissa enskilda verksamheter.
Du som jobbar på privata företag som inte är finansierade med offentliga medel
Rätten att vara anonym gäller alla källor som lämnat uppgifter för publicering och som på ett eller annat sätt, före publicering, begärt anonymitet. Sveriges Radio får alltså inte avslöja vem som lämnat uppgifter för publicering oavsett arbetsgivare. Men efterforskningsförbudet gäller inte anställda vid privata företag . Det betyder att en privat arbetsgivare utan hinder i grundlag kan efterforska vem som lämnar uppgifter för publicering.
Källskydd
Som ett något vidare begrepp än grundlagens meddelarskydd talar Sveriges Radio även om källskydd. Utöver grundlagens krav att skydda en källa kan Sveriges Radio ha andra skäl att hålla identiteten hos en uppgiftslämnare hemlig. Det kan t ex handla om ett skyddsbehov mot repressalier och våld eller integritetsskäl.
För Sveriges Radio är skyddet av våra källor mycket viktigt. Det handlar om källornas säkerhet men också om vår trovärdighet som en fri och oberoende medieaktör. Sveriges Radio som organisation har skapat rutiner och system som underlättar för den enskilde reportern att leva upp till lagstiftningen och Sveriges Radios övriga regler och krav på god yrkesetik.
Att lämna över information till Sveriges Radio via Radioleaks är betydligt säkrare än vanlig mejl, men tänk på att inget elektroniskt system är helt säkert.
Sveriges Radio skyddar källor och den information de lämnar
Hur du har kommit över informationen som skickas till Sveriges Radio via exempelvis Radioleaks är viktigt. I grunden finns det som vi kallar anskaffarfrihet. Det innebär att man har rätt att anskaffa uppgifter i syfte att offentliggöra eller publicera dem. Men det finns en begränsning och det är att den som skaffat informationen på ett olagligt sätt också kan ställas till svars för de metoder han eller hon använt för att skaffa informationen, till exempel genom att stjäla eller begå olaga intrång för att skaffa informationen. Oavsett hur informationen har anskaffats så kommer Sveriges Radio att skydda informationen och källans identitet.
