Musiken i Sveriges Radio – allt du vill veta!

Musik är en stor och viktig del av Sveriges Radios utbud. En av de starkaste drivkrafterna och anledningen till att människor lyssnar på radio är för att få höra musik, men användningen av musik i våra kanaler skiljer sig åt eftersom folk lyssnar på kanalerna på olika sätt och behoven ser inte alltid likadana ut. Musikredaktörerna, vars ansvar beskrivs nedan, jobbar konstant med att hitta en passande mix av musik i våra kanaler. Utbudet anpassas både utifrån deras gedigna musikkunskaper men en viktig del för oss är också lyssnarkontakter och löpande analyser med hjälp av olika analysverktyg och lyssnarundersökningar om hur musiken tas emot av publiken och hur musikutbudet i stort ser ut även i omvärlden.

Drygt hälften av Sveriges Radios utbud är musik

Under 2020 spelade Sveriges Radio, i alla sändningar, 1 364 098 låtar. Av de spelade var 102 260 unika titlar och 570 275 var svenska låtar. Den absolut största delen av musiken spelas i P2, P3 och P4. Totalt står musiken för 55 procent av utbudet mellan kl 06-24. Det skiljer sig förstås väldigt mycket åt beroende på vilken kanal man lyssnar på.

Sveriges Radio går varje år igenom och sätter mål för musikutbudet på kanalnivå, till exempel hur stor andel som ska vara svenskproducerad eller är på svenska. Varje kanal, inklusive P1 som i huvudsak är en kanal utan musik, har en tydlig musikpolicy att förhålla sig till. Varje kanal ska erbjuda ett eget musikaliskt uttryck i relation till publiken i den kanalen. Förutom de största musikkanalerna som sänds i linjär radio spelas också musik för de allra yngsta i webbkanalen Radioapans knattekanal, i P4 Plus spelar vi hits från förr och kanalen P3 Din Gata är en hiphop kanal som sänds på webben, i appen och som FM-sändning lokalt i Malmö.

Musikpolicies styr utbudet i grunden

En generell utgångspunkt för musikurvalet är en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga utövare med avsikten att uppnå ett mer jämställt musikliv. Sveriges Radio tar också ett särskilt ansvar för musik av svenska upphovsmän och med svenska artister och utövare och för musik på svenska språket. Vi ser regelbundet över kanalernas musikpolicies.

P2 Musik vänder sig till den musik- och kulturintresserad publiken.

I P2 hörs mycket musik, hela konsertkvällar, operasändningar och specialprogram. Musikandelen är mycket hög (ca 80%)
(Ur P2: s musikpolicy)

P3 riktar sig till en publik som är selektiv och musikintresserad. Det är en publik som är intresserad av trender, vill lära sig nya saker och hålla sig uppdaterad. P3-lyssnaren är intresserad av sin omvärld, förväntar sig att bli underhållen och vill utvecklas.

P3s musik reflekterar i första hand en ung attityd och att P3 är en musikkanal ska vara tydligt - på alla SRs plattformar. (Ur P3: s Musikpolicy)

Musiken är bärande i kanalen med en musikandel på 66 procent. P3 spelar en hög andel unika titlar, vilket gör P3 en varierad musikkanal med både ny musik och även en hel del äldre titlar. Musikutbudet är minst 40 procent svenskt och ska tilltala målgruppen oavsett bostadsort eller kön. Musiken har ett stort egenvärde och ska både underhålla och ge nya upplevelser. Detta gör P3 bl.a. genom att erbjuda varierade musikflöden, fördjupande musikjournalistik och sändningar från musikfestivaler och intimare spelningar. P3 satsar också på musikevenemang, både egna och andras som till exempel P3 Sessions, Musikhjälpen och P3 Guld. Genom åren har också P3 introducerat och etablerat många nya svenska artister, och presenterat flera internationella artister för en bred publik i Sverige. Det är en viktig del av P3s musikuppdrag.

P3 Din Gata är en hiphop kanal. På samma sätt som P4 Plus riktar sig mot en äldre publik som vill höra en musik som inte hörs hela tiden i P4 så fungerar P3 Din Gata på samma sätt för P3:s yngre målgrupp. Här spelas både stora och mindre kända låtar ur genren först för den mest insatta publiken. Kanalen har ett särskilt fokus på den svenska hip-hop scenen och kulturen och sänds via lokala sändningar i Malmö och på webben och i Sveriges Radios app för resten av landet. Oftast är det i P3 Din Gata som nya hip-hop låtar och nya hip-hop artister etableras för att senare introduceras till en bredare publik genom spelningar i P3 där genren är en del av en bredare musikmix.     

P4 är familjekanalen där fokus ligger på livesänd lokal radio med nyheter, sport, underhållning, trafik och service samt ett utbud för barn. Välbekant populärmusik är tillsammans med det talade innehållet en bärande del av kanalen. Lyssnarna vänder sig till P4 för att bli uppdaterade på det senaste och få sällskap. Musikurvalet ska spegla att kanalen vänder sig till en aktiv, vuxen publik med breda intressen. (Ur P4: s musikpolicy)

Musiken vi spelar i P4 är uppdelad i tre olika kategorier, fördelningen mellan kategorierna är ungefär en tredjedel var.

- Ny musik som är upp till ca. två år gammal hanteras genom P4s spellista (se nedan)
- Välkända låtar från 2000-talet.

- Välkända låtar från 80-och 90-talet med kryddor från 60-och 70-talet.

P4 eftersträvar en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga artister och svensk musik utgör minst 40 procent av utbudet. Musikandelen i det lokala utbudet är ca 45 – 50 procent, i riksutbudet lite olika beroende på vilket typ av program det gäller. P4 ska utöver det välbekanta och välkända också lyfta fram musik som främst speglar det samtida lokala musiklivet, det är viktigt att den lokala musiken passar in i P4s musikprofil och då är programledarnas inramning speciellt viktig för publiken.

P4 Plus är en kanal som först och främst vänder sig till en äldre målgrupp från 55 år och upp. Musiken är det bärande innehållet i kanalen och musikandelen är hög. En genomsnittlig timme i P4 Plus innehåller 15 – 20 låtar.

P4 Plus musik är främst melodiös med hög igenkänningsfaktor som målgruppen har minnen till. Här får lyssnarna en nostalgisk resa under flera decennier med fokus på musiken från 60 och 70-talet, kryddat med musik från både tidigare och senare decennier. Ny musik som spelas ska passa P4 Plus format och gillas av målgruppen.

De dominerande genrerna är framförallt rock och pop med visa/folkmusik, country, soul, dansband, schlager, svensktoppshits och disco som kompletterande genrer. Som krydda så förekommer även evergreens, jazz, blues, musikal och filmmusik.
(Ur P4 Plus musikpolicy)

Livemusik och beställda verk

Sveriges Radio är också Sveriges största konsertscen. I kulturuppdraget ingår att sprida levande musik till hela landet och har därför  en omfattande egen produktion och utsändning av livemusik.

Det sker både on demand och i linjära sändningar med bland annat konserter lokalt och nationellt, till exempel genom musiktävlingen ”P4 Nästa” och sändningar från Sveriges Radios konserthus, Berwaldhallen.

Dessutom beställer Sveriges Radio ny svensk musik, främst inom P2:s musikområde. Under 2020 beställde vi 12 verk av nutida tonsättare, främst svenska, och under 2021 planerar vi att beställa minst tio nya verk. P2 uppför varje år många nyskrivna verk från landets olika konserthus och scener. 2019 sändes uruppföranden av 35 svenska verk i P2. Den siffran var hälften så hög som vanligt under 2020, på grund av hur covidpandemin P2 sänder också nyskriven musik från övriga världen som vi får tillgång till via det europeiska radiosamarbetet i EBU (https://sverigesradio.se/artikel/7649907 )

P4:s och P3:s musikplanering i praktiken

P4:s nio musikredaktörer sitter utspridda över hela landet och ansvarar för helhetsupplevelsen av musikutbudet. Men de ansvarar även för det lokala musikutbudet i sitt område för att kunna fånga upp nya spännande artister. Några av våra redaktörer har också specialansvar för att välja musiken till vissa program som Vaken (som samsänds i P3 och P4 under nätterna) samt de nationella P4-programmen som P4 Extra, Kvällspasset och Radiosporten.

Veckan börjar med att P4:s musikredaktörer har ett möte för att besluta om vilka nysläppta låtar (högst två år gamla) som ska finnas på P4:s spellista och vilka låtar som ska sluta att spelas, alternativt spelas lite mer frekvent eller om de ska flyttas ner och få färre spelningar. Man ser över balansen mellan stora hits, välkända låtar, manligt/kvinnligt, svenskt och utländskt. Man diskuterar också fördelningen mellan olika genrer, låtar, tempo och dynamik.

Den nya musiken på spellistan är indelad i fem olika kategorier där de låtar som spelas mest är de som kallas ”A-låtar” och spelas cirka 2-3 gånger om dagen, till låtar i andra kategorier som spelas ett par gånger i veckan.  

Musiken i P4 läggs en vecka i förväg så när måndagens spellistemöte är över lägger P4-Riks musikredaktör musiken i P4 Extra och Kvällspasset för kommande vecka. När det är klart så lägger de områdesredaktörer som lägger den lokala musiken hur nästkommande vecka ska vara. Detta görs för att musiken i P4 Extra och Kvällspasset inte ska krocka med den lokalt lagda musiken.

På onsdagar har P3:s musikredaktörer, varav två sitter i Stockholm och en i Malmö ett spellistemöte. På detta möte diskuterar P3:s musikredaktörer vidare hur låtar som inte prioriterats bland nysläppt musik (se fredagsmötet nedan). På detta möte bestäms vilka låtar som ska adderas eller tas bort från spellistan för att uppnå en bra balans. Vi kategoriserar låtarna efter det där frekvensen på spelningar varierar mellan 1-4 gånger om dagen.

På torsdagar har P4:s musikredaktörer ett musikmöte då den äldre musiken på spellistan diskuteras. Den delen av spellistan är indelad i fyra kategorier samt de två specialkategorierna julmusik och sommarlåtar. Kategorierna delas upp enligt årtal: från 2000 – 2018, 90-talet, 80-talet och slutligen låtar från 60 + 70-talet.

På fredagar, när mycket ny musik släpps har P4:s musikredaktörer ett möte tillsammans med P3:s musikredaktörer för att diskutera ny musik som släppts och som eventuellt är aktuell och intressant för båda kanalerna. Då bestäms vilken av kanalerna som ska spela en specifik låt och om den passar för båda kanalerna och hur mycket den i så fall spelas i varje. Den äldre musiken i P3 och P4 diskuteras regelbundet på samma sätt. En del äldre titlar spelas i  både P3 och P4, men vi håller hela tiden koll på att den andelen inte blir för stor. För vissa artister som är relevanta i båda kanalerna, till exempel Kent, Veronica Maggio, Laleh eller Håkan Hellström, så spelar vi en del av deras äldre låtar i båda kanalerna, men en del av deras nyskrivna låtar väljs för antingen P3 eller P4.

Men det bör också nämnas att även utanför dessa möten så pågår daglig kontakt mellan musikredaktörer och kanalproducenter för att stämma av att allt går bra, och musikredaktörerna inom P3 hoppar också in i sändning på tisdagar för att diskutera veckans låt (P3 Hitten) som lyfter fram en viss låt och som i många fall varit en raketstart för många låtar.

På vår musikportal* laddar artister och skivbolag upp sina låtar vi hittar också ny musik på andra sätt, som vi köper in. Våra musikredaktörer lyssnar igenom cirka 40 000 låtar varje år. I alla våra linjära kanaler spelas cirka 80 000 unika titlar varje år varav nästan 27,000 är unika svenska titlar och lägger vi till webbsändningar blir det cirka 106,000 unika titlar varav nästan 35,000 är svenska titlar. Andelen svensk musik som spelas ligger strax över 40 procent i både linjära sändningar och webbsändningar**.

List- och specialprogram

Det finns också program som styrs av  andra aspekter nämligen listprogrammen Svensktoppen i P4 och Digilistan i P3 som båda sänds på söndagar. Dessa program baseras på hur lyssningen ser ut i landet utifrån olika kriterier.

Dessutom ser fredags- och helgkvällar i P3 och P4 lite annorlunda ut från resten av veckan för att tillfredsställa fler publika behov. Här återfinns såväl livemusik som specialprogram inom vissa genrer som P4 Dans, Dans och elektroniskt i P3 med Mayka och Rock, metal och punk i P3 med John Andersson för att bara nämna några. Dessutom sänder vi också en del av det som normalt sänds i våra webbkanaler och i appen i våra nationellt linjära sändningar så som program från P4 Plus (t.ex. Teen Scene) eller P3 Din Gata.

Vilka genrer som lyfts fram varierar från säsong till säsong, det görs också återkommande analyser av publikens behov och önskemål.

Vi väljer musik snarare än väljer bort musik

Ett vanligt missförstånd är att vi aktivt väljer bort musik eller har en lista med låtar som inte  får spelas. Det stämmer inte, egentligen kan all musik som inte bryter mot sändningstillståndet spelas i radio. Vi bevakar vårt oberoende och vår opartiskhet i alla delar av vår verksamhet, så även i musikurvalet. Som ett exempel skulle vi i vissa fall kunna spela en politisk kampsång men då ska det vara inom ramen för ett granskande reportage eller en dokumentär där just den sången sätts i ett sammanhang, inte spela den för att ”det är en bra låt”.

Grunden är istället att vi väljer musik utifrån vad vi genom lyssnarkontakter, lyssnarundersökningar och musikjournalistiskt arbete tror är en bra mix både av de mer populära titlarna och artisterna och sånt som kan bli aktuellt. Dessutom utgår vi alltid från omvärlden och nyhetsläget. Det skulle till exempel kunna uppstå en situation där en artist som inte alls spelats jättemycket under en tid skulle spelas mer under en tid för att nyhetsläget kräver det. Några kända exempel är när David Bowie dog 2016 eller när Bob Dylan mottog Nobelpriset i litteratur samma år. Vid båda dessa tillfällen ökade mängden musik av dem i våra kanaler gentemot normalläget där deras musik inte passade in i den dagliga mixen.

På samma sätt kan vi välja bort eller minska omfattningen av musik som spelas i samband med tragiska händelser, stora nyhetslägen när vi måste vara lyhörda för omgivningen och göra en egen bedömning. Jag skrev om en sådan satsning i ett tidigare inlägg om hur vi ser på den viktiga roll som musiken spelat i utbudet under coronapandemin. https://sverigesradio.se/artikel/7444408 ).   

En viktig princip är dock att musiken väljs på urval av den musikaliska kvalitén och inte artistens personliga historia.

Diskussionen om detta dyker upp med jämna mellanrum, då en artist påstås ha sagt eller gjort något kontroversiellt. Självklart bevakar vi nyhetsläget och gör en bedömning, men det handlar om musiken. Att vi till exempel skulle spela musik av en dömd kriminell betyder inte att vi tycker att det brott man gjort sig skyldig till var rätt – det finns otaliga artister genom åren som dömts för mer eller mindre grova brott som i så fall automatiskt skulle diskvalificeras.   

Musiken är konstant i fokus hos oss

Det är ett alltså ett löpande arbete som styr vår musik, många aspekter att ta hänsyn till. Det slutar inte heller där, musikredaktionen är en naturlig del av hela Sveriges Radios utbud och måste alltså reagera snabbt vid behov.

Oavsett nuläge så har vi alltid fokus på musiken inom Sveriges Radio, och vi vill fortsätta höra från er lyssnare. Är ni nöjda, missnöjda eller undrar över något. Ta kontakt med oss, ni hittar vägen in här nedan.

Anna-Karin Larsson
Chef för område musik, Sveriges Radio  

* Vill du dela med dig av din musik för att vi ska lyssna på just din låt, ladda upp den här

** År 2020 såg fördelningen mellan kanalerna ut som följer:

P2 spelade 36 846 unika titlar/8053 av dem va svenska

P3 spelade 13 836 unika titlar/3286 av dem va svenska

P4 spelade 25 094 unika titlar/14 035 av de va svenska

Kontakter om musiken i kanalerna

P2
P3
P3 Din Gata
P4
P4 Plus

Aktuella låt och spellistor:

P2 aktuella listor
P3 spellistor
P3 Din Gata (låtlista)
P4 spellista
P4 plus låtlista