Corona

Omdiskuterad vaccinationsteknik skiljer sig mycket åt mellan olika länder

1:55 min

Synen på hur viktigt det är att aspirera, det vill säga säkerställa att vaccinet hamnar i muskeln och inte i blodet vid coronavaccinering, skiljer sig åt mycket mellan olika länder. Likaså synen på forskningsläget kring vikten av aspiration.

Rekommendationerna kring hur man ger vaccin varierar mycket mellan olika länder. Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, utreder nu om själva vaccinationstekniken kan ligga bakom de möjliga biverkningar efter coronavaccinering, som blödningar och blodproppar.

Tekniken som utreds heter aspiration och innebär att man ska säkerställa att vaccinet inte hamnar i blodet utan i muskeln. Detta görs genom att vaccinationssprutan först förs in i överarmen, sedan dras kolven på sprutan ut en liten bit för att se om det kommer blod in i sprutan. Kommer det blod har vaccinatören antagligen träffat ett blodkärl och då får hen byta injektionsplats.

I Norge och Finland aspirerar man inte. Men i Danmark rekommenderar man nu aspiration efter att en diskussion om vaccinationsteknik blossat upp. I Storbritannien och USA aspirerar man inte heller. Men svenska riktlinjer säger däremot att man ska aspirera.

Hur kan det vara här olika? De som förespråkar aspiration menar att det är ytterst viktigt att undvika att vaccinet hamnar i blodet, för kroppen kan reagera helt annorlunda på vaccinet då.

De som inte förespråkar aspiration menar att det inte finns några stora blodkärl i överarmen, att aspiration därför är onödigt, och kan göra vaccinationen mer smärtsam. Annette Johansson, författare till aspirationskapitlet i Vårdhandboken, tycker att forskning talar sitt tydliga språk.

– Det jag framförallt såg när jag gick igenom materialet det är ju att man ska aspirera. Men nu är det ju ett år sedan det uppdaterades, eller ja ett halvår så nu är det dags att göra det igen och se om det kommit någon ny forskning som visar att man inte behöver aspirera.

Men samtidigt menar hon att frågan om att aspirera eller inte har diskuterats länge. Något Lennart Boman, universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet och medförfattare till Medicinsk teknik, kurslitteratur för sjuksköterskor, bekräftar. Men samtidigt menar han att bristande forskning kan ligga bakom att länder gör så olika.

– Det är nog så, anledningen till att det är lite diffust beror på att vi nog vet lite för lite om det här. Så det skulle behövas mer forskning helt enkelt och det är nog därför vi ser olika synsätt i olika länder.

I ett mejlsvar från finska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten beskriver de snarare motsatsen – att det saknas forskningsunderlag för att man ska aspirera. Så bilden kring forskningsläget spretar. Vad EMA:s utredning om vaccinationsteknik kommer fram till ska komma i veckan.