Oro längs kroatisk migrantrutt

6:26 min
  • Den så kallade migrantrutten genom Europa har de senaste åren blivit betydligt mer hårdbevakad.
  • I Bosnien finns tusentals migranter som försöker ta sig in i EU-landet Kroatien.
  • Samtidigt vittnar de boende i gränstrakterna om inbrott och otrygghet. Hör ett reportage av Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidis.

– De väntade tills det blivit natt, sen lyfte de upp garagedörren och tog sig in, stal våra id-handlingar, mobiler, en laptop, och tömde två kylskåp på mat, berättar Slavko Crnkovic och vinkar in mig i huset.

I köket visar en liten tv nyheter, och en ensam kaffekopp står på bordet. Huset omgärdas av lummiga berg och bara några hundra meter bort ligger gränsen till Bosnien.

Slavko Crnkovic är glad att han inte vaknade under inbrottet. Han har vapen, säkert inbrottstjuvarna också tror han, och två män med vapen i mörkret kan gå illa, säger han.

Senare, efter att gruppen gripits av den kroatiska polisen, fick han veta att inbrottstjuvarna var migranter som precis korsat gränsen till Kroatien.

– Om de bara hade knackat på skulle jag ha gett dem mat och dryck och låtsas som att jag inte hade sett dom. Men att göra inbrott på det här sättet det är inget man gör, säger han.

På andra sidan gränsen ligger bosniska Bihac, där tusentals migranter från hela världen sitter fast i läger. Många av dom som försöker fortsätta färden mot slutmålen i Väst- och Nordeuropa passerar just här.

Men att ta sig över bergen är svårt och farligt, Slavko Crnkovic kan terrängen väl eftersom han livnär sig på att sälja timmer härifrån. Hans fru är sjuksköterska och är ofta uppe i bergen när det kommer larmsamtal.

– Hon har hittat flera personer som förfrusit sig i snön. Jag tror det finns döda människor uppe i bergen, säger han.

För de som lyckas ta sig över utgör den kroatiska polisen nästa problem. I skogen sitter värmesökande kameror, berättar han, och han har sett många migranter gripas. Som den man som kom haltande ner med skadat ben och fick hjälp av Crnkovic fru, eller han som försökte springa ifrån polisen men stoppades av hans vakthundar.

Av de som grips deporteras de flesta tillbaka till den bosniska sidan direkt, säger Slavko Crnkovic.

Den kroatiska polisen, som inte vill låta sig intervjuas, nekar till  att man använder sig av direktdeportationer. Det kallas ofta pushbacks, alltså när människor utvisas utan att få chansen att lägga fram sina asylskäl, något som bryter mot såväl EU:s, som internationella lagar.

Kroatien har ett avtal med Bosnien om att återsända tredjelandsmedborgare som inte har rätt att vistas där, men få utvisas den legala vägen. Samtidigt har människorättsorganisationer, som Danska flyktinghjälpen, dokumenterat tusentals pushbacks från Kroatien till Bosnien, det finns även otaliga vittnesmål om att den kroatiska polisen misshandlar migranter och beslagtar deras tillhörigheter innan man deporterar dom.

FN:s mission i Bosnien har kritiserat deportationerna och vad man menar är oproportionerligt våld mot migranterna. Den kroatiska regeringen tillbakavisar anklagelserna.

Och när vi kör längs vägen så ser vi ett antal polisbilar som har stannat en man som ser ut som migrant och förhör honom, och ett antal poliser som jagar för en brant kulle efter nån mer person som antagligen försökt ta sig in i skogen och komma ifrån polisen.

Poliserna vill inte säga så mycket, men berättar att det kommer färre migranter den här vägen nu, och de flesta är från Syrien och Afghanistan.

I vägrenen promenerar Slobodan Milatic, som också han bor här.

– När de tar dom här vid gränsen deporterar de dem direkt, säger han. Jag tror det finns något avtal med andra sidan. Och är dem längre in i Kroatien när de grips samlar de först ihop dom på en plats och skickar sen tillbaka dem, säger han.

Han tycker polisen gör ett bra jobb, han säger att han känt sig otrygg här de senaste åren men att polisen nu har betydligt bättre utrustning och att färre migranter kommer den här vägen nu.

– Men för två tre år sedan kom det folk över gränsen dag och natt och vissa bröt sig in i folks sommarstugor, säger Slobodan Milatic.

I handen håller han en nappflaska med mjölk. Han måste skynda vidare, säger han, för att mata sina lamm eftersom mamman inte har tillräckligt med mjölk.

Hemma framför tv:n berättar Slavko Crnkovic att många här numera ringer och tipsar polisen när de ser migranter på vägarna.

– Vi har till och med fått ett nummer dit vi ska ringa, säger han.

Och Kroatien har fått den otacksamma uppgiften att göra grovjobbet åt övriga EU, anser han, det vill säga att stoppa migranter vid gränsen.

– Slovenerna deporterar migranter till oss. Och vad ska vi göra med dem då? Vi deporterar dom till Bosnien.

Filip Kotsambouikidis
filip.kotsambouikidis@sr.se