Desinformation

Pandemin – näringsrik mylla för konspirationsteorier

1:59 min

Desinforamtionen växer under pandemin. Alla, inte minst etablerade medier måste hjälpas åt för att stoppa nyrekryteringen till konspirationsteorier, menar Annelie Frank, projektledare för Faktajouren vid Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet.

Oro och frågor kring virus och vacciner driver på konspirationsteorier. Den som inte lyssnar på fakta och vetenskap längre är dessutom svår att nå. I pandemin gör konspirationsteorierna comeback, säger idéhistorikern Andreas Önnerfors vid Uppsala universitet.

– Problemet med konspirationsteoretiker är att de ifrågasätter själva basen för det vi anser vara sant, nämligen det vetenskapliga tänkandet.

Konspirationsteorier har visserligen gisslat vetenskap och fakta i sekler, men dagens verklighet ger ovanligt god mylla för desinformation att slå rot.

Berättigad oro och frågor kring både viruset och vaccinerna kan snabbt få falska svar via desinformationssajter på internet och fejkade inlägg i sociala medier. Det kan vara konspirationsteorier som att en ond maktelit avsiktligt spridit viruset, eller att pandemin egentligen inte existerar.

Desinformation sprids från såväl auktoritära stater som kommersiella intressen och enskilda individer. Resultaten ses i form av bland annat olagliga demonstrationer mot restriktioner och vaccin, där en del av deltagarna tror på konspirationsteorier.

Nu måste alla, inte minst etablerade medier, göra sitt bästa för att stoppa nyrekryteringen, säger Annelie Frank, projektledare för Faktajouren vid Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet.

– Den som redan tror på allt det här är väldigt, väldigt svår att nå. Vi ska inte underskatta det här med en person i taget. Vi har ju sett hur stor skada en enda person som dras in i det här kan göra. För varje person som inte dras in i detta kan väldigt mycket vara vunnet, säger Annelie Frank.