Coronapandemin

Pandemin väcker frågor om äldres representation i politiken

1:44 min

Under pandemin har en illa rustad äldrevård hamnat i fokus i Sverige. Men för att äldres behov bättre ska prioriteras måste 70-plussarna själva engagera sig mer politiskt, menar Bi Puranen, generalsekreterare för det internationella forskningssamarbetet World Values Survey.

– Lågt politiskt inflytande – det är ju en väldigt allvarlig sak i ett samhälle där mer än 20 procent av befolkningen är över 70 år. Det är farligt för demokratin att det ser ut på det sättet. Men det är också farligt därför att om något är lågt värderat så blir det också lågt prioriterat. Då blir investeringarna lägre. Och politiska beslut bygger på just det här; hur människor ser på 70-plussare, säger Bi Puranen.

Skulle vi kunna ha, tänker du, en statsminister som är 79? 82?

– Jag tror att om vi ska klara samhällsbygget i framtiden så får vi nog se till att ha det med jämna mellanrum, säger Bi Puranen.

I Sverige kombineras ett väl utbyggt trygghetssystem med pensioner, sjukvård och lagstiftning med väldigt lågt politiskt inflytande här och nu. I Sveriges riksdag är bara en handfull av de 349 ledamöterna 70-plussare. Riksdagens äldsta ledamot, liberalen Barbro Westerholm ser att det är bråttom att få in fler äldre i politiken.

– Alltså, att vända den här synen från att vara tärande till att vara närande, säger Barbro Westerholm.

Du är själv 87 år och sitter i riksdagen, du är ensam över 80, du är ensam över 75 också för den delen…

– Ja, vi måste bli fler! Den här årsrika generationen är oerhört viktig som förebild. Alla vi som orkar, vi har ett ansvar! säger Barbro Westerholm.