Polisen använder spionprogram mer än väntat
- En av polisens nya övervakningsmetoder används i betydligt större utsträckning än vad som förutsågs när lagen infördes.
- Metoden, som anses särskilt integritetskänslig, går bland annat ut på att polisen installerar spionprogram för att se vad som sker på misstänktas telefoner.
- Det är viktigt att den här metoden nu utvärderas, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.
I ett års tid har polisen och säkerhetspolisen haft möjlighet att avläsa vad som sker på teknisk utrustning såsom telefoner, ett verktyg som kallas för hemlig dataavläsning.
På det sättet kan polisen till exempel se vilka appar som används, vilka lösenord som skrivs in och vilka chattmeddelanden som både skickas och tas emot.
Metoden kan användas vid vissa misstankar om allvarlig brottslighet, och kräver domstolsbeslut.
– Det här är i grunden en lagstiftning som är väldigt integritetskränkande, och då är det oerhört angeläget att en sådan här lagstiftning utvärderas, och att man hela tiden har en tillsyn över att det sker på ett rättssäkert sätt. Och det vet vi ju inte riktigt ännu, om det gör det eller inte, säger Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet.
I den statliga utredningen som låg till grund för lagförslaget bedömde man att den här sortens övervakning skulle användas i liknande omfattning som hemlig rumsavlyssning, alltså buggning, vilket godkänns omkring 100 gånger per år.
På knappt ett år har svenska domstolar fattat beslut i nära 500 ansökningar om hemlig dataavläsning, enligt siffror från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som Ekot tagit del av.
Nämnden vill inte svara på hur många som godkänts, men i regel brukar den här sortens ansökningar beviljas, säger nämndens ordförande Gunnel Lindberg.
– Det är ingen hemlighet att det är ganska få avslag normalt, på den här typen av tvångsmedel, säger nämndens ordförande Gunnel Lindberg.
Det är Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som ska granska hur den hemliga dataavläsningen används, och ordförande Gunnel Lindberg säger att det är svårt att få resurserna att räcka till för en effektiv tillsyn.
– Det är deras uppgift att se till att det här sker på ett rättssäkert sätt och att medborgares rättigheter inte kränks. Om de inte har tillräckligt med resurser för att utföra den uppgiften är det oerhört allvarligt, och det är något som man måste åtgärda omedelbart, säger Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet.