Släktforskning

Problematiskt att koppla personliga egenskaper till vikinga-dna

1:58 min

Ett dna-test som visar att du är en vikingaättling – skulle det kunna förklara varför du är aggressiv, rastlös eller hårig? Ja, den uppfattningen visar sig finnas bland personer som är aktiva i släktforskningsforum och som arkeologen och kulturarvsforskaren Anna Källén intervjuat i en ny studie.

– Många har väldigt starka och detaljerade berättelser som handlar om deras eget liv och om saker de har haft svårt att komma överens med i sitt liv. Och de använder vikingaidentiteten för att förstå de sakerna: alltifrån "varför jag är så stor och hårig", till "varför alla har slagits i min familj", eller "varför jag alltid vill resa så mycket", att "jag är så rastlös".

Anna Källén och en kollega har intervjuat 14 personer från USA, Storbritannien och Sverige som varit aktiva i diskussionsforum på släktforskningssajter, där de använder resultatet från dna-test för att förklara saker i sina liv.

Men det finns ett par stora problem med att dra så stora växlar på det genetiska vikingaarv som de menar sig ha fått bevisat genom testet.

Dels, säger Anna Källén, så har det aldrig funnits någon etnisk grupp som skulle kunna kallas vikingar och de egenskaper som vikingar i våra dagar ofta tillskrivs är till stor del en kulturell konstruktion från ett nationalistiskt 1800-tal.

Dels så är den genetiska markör som det här hänvisas till bara en liten bråkdel av en människas totala genom eller arvsmassa – det handlar om små sammanlänkade bitar av dna som kallas för "haplotyper" och där det faktiskt går att se släktskap säkert och tydligt rakt bakåt i tiden på fädernet eller mödernet hela vägen till vikingatiden.

Men rent genetiskt har den här signaturen inget särskilt inflytande – och det övriga genetiska arvet från den personen har spätts ut med hälften för varje generation som gått, förklarar Anna Källén.

– Min mammas mammas mammas mammas mammas mammas mamma är ju bara en väldigt liten del av hela mitt "ancestry" (släktträd), så att den där personen där högst upp i hörnet är ju pytteliten del av alla som har gjort avtryck i mitt genom, säger hon.

Referens:
Daniel Strand & Anna Källén (2021) I am a Viking! DNA, popular culture and the construction of geneticized identity, New Genetics and Society, DOI: 10.1080/14636778.2020.1868988

 🎧 Hör mer om Anna Källén och hennes forskning i Vetenskapsradion Forskarliv