Ramberg: Inte säkert att upploppen gör kriminaliteten till den stora valfrågan

• Länge var skjutningarna i centrum för den politiska debatten och högeroppositionens främsta angreppspunkt på regeringen. Men sen ett tag har problemet hamnat i skymundan av pandemi och krig.

• Trots att det omfattande våldet mot polisen i påskhelgen nu åter satt frågan högt på dagordningen talar mycket för att det är andra frågor som kommer att avgöra det svenska valets utgång.

• Kriget och prishöjningarna har gjort plånboksfrågorna viktiga igen. För första gången på årtionden blir hushållens ekonomi en central valfråga. Bröd och smörpolitiken har fått en renässans.

Skillnaderna i kriminaldebatten är mindre i sak än tonläget ger sken av. Det finns viktiga enskildheter där partier till höger vill gå hårdare fram, ligga mera på kanten av vad synen på rättssäkerhet i Sverige tidigare har accepterat. Visitationszoner och anonyma vittnen är exempel.

Men både brottsutvecklingen och oppositionens politiska tryck har fört socialdemokraterna i samma riktning. Regeringens och oppositionens politik har över åren gått i repressiv riktning men med viss bibehållen skillnad skulle man kunna säga. Regeringen vill inte bara bekämpa brottsligheten, den vill göra det med metoder som kan neutralisera frågan politiskt. Vilket inte lyckats eftersom den som styr ändå till sist står där med ansvaret.

Sen såg det ut som om andra frågor tog över och skymde gängvåldet. Pandemin tog över debatten, regeringens ombildning och statsministerbytet tog över, kriget tog över.

Att skjutningarna inte har minskat och ovanpå det nu påskens upplopp har gett högeroppositionen nya skäl att lyfta våldsbrottsligheten. Ändå talar mycket för att den inte kommer att få samma dominerande roll i den politiska debatten fram till valet som den hade för några år sen.

För det första märktes en tillvänjning redan för kriget i Ukraina, även när pandemin sjönk undan såg vi att skjutningarna flyttade ner från rubrikerna och inte bevakades med samma intensitet längre..

För det andra har de väljare som vill byta regering på grund av gängvåldet till största delen redan bestämt sig och avspeglas i de opinionsmätningar vi ser idag. Debatten har pågått så länge att det funnits gott om tid och underlag att ta ställning.

För det tredje är en viktig orsak till att frågan fått stor sprängkraft kopplingen till invandring. Minns när Stefan Löfven var som mest trängd om gängbrottsligheten och grillades på om han ansåg att skjutningarna berodde på att för stor invandring ska ha skapat segregation och kriminalitet. Moderaternas och Sverigedemokraternas kritik mot skjutningarna hänger som politiskt budskap nära ihop med deras krav på minimal eller obefintlig flyktinginvandring.

I och med Ukraina-kriget har flyktingfrågan blivit mycket trassligare, alla inklusive SD är nu öppna för att Sverige ska kunna ta emot många flyktingar på kort tid. Vare sig det nu blir så eller inte så komplicerar det, för att inte säga direkt försvagar, argumentationen att flyktingmottagning skapat våra problem och därför måste stoppas. Ukraina sätter ljuset på flyktingfrågans humanitära sida.

Så även om debatten kring skjutningarna är till oppositionens fördel - det vore ju konstigt annars med tanke på den allvarliga situationen - får den inte samma avgörande betydelse som före pandemin. Skulle vi få se flera stora utbrott som i påsken kan den växa på nytt men troligare är att brottsligheten nu blir en av flera viktiga valfrågor.

Troligen får vi i stället ett plånboksval. Kriget och prishöjningarna har lite oväntat gett plånboksfrågorna stor plats i det politiska samtalet. De kommer att få stort utrymme även i partiernas valkampanjer. De lägsta pensionerna är redan en intensiv diskussion. Klimatpolitik, energiskatter, bränslepriser, elräkningar, matpriser, bolåneräntor seglar också upp och är alla frågor som är centrala i väljarnas vardagsekonomi. Det är lätt att räkna ut hur förändringarna påverkar det egna hushållet. Då ökar också intresset för skattefrågorna.

Partierna har sett detta komma under vintern, därav det ena förslaget efter det andra för att kompensera för och sänka stigande utgifter för hushållen.

Och Nato-frågan tycks regeringen vilja stöka undan redan före midsommar.

Bröd och smörpolitik - som de säger i USA - har fått en renässans i den svenska partipolitiken.