RECENSION – FILM

Recension: Filmen Tigrar av Ronnie Sandahl

2:42 min
  • Filmen ”Tigrar” handlar om 16-åriga fotbollslöftet Martin och den stenhårda värld han möts av när han värvas till storklubben Inter.
  • Ronnie Sandahl har regisserat filmen som är löst baserad på Martin Bengtssons självbiografiska bok ”I skuggan av San Siro”.
  • Kulturnytts Gunnar Bolin har sett en kolsvart film som bärs fram av Erik Enges intensiva gestaltning av Martin.
Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: Tigrar
Regi och manus: Ronnie Sandahl
Medverkande: Erik Enge, Liv Mjönes, Marizio Lombardi, Frida Gustavsson
Premiär: På bio 27 augusti
Betyg: 3 av 5

Martin är 16 år och ett av svensk fotbolls största löften. Han är så framstående att han fått kontrakt med storklubben Inter.

Erik Enge spelar Martin Bengtsson, en pojke på väg att bli man. Enge gör det med en stirrig blick, halvöppen mun bakom tandställningen och ett ansikte som ständigt förefaller att vara lite svettigt. Han är ständigt på sin vakt, med fotbollen som sitt enda mål, sin enda sysselsättning.

Mötet med den instängda machomentaliteten i Inters omklädningsrum gör honom bara än mer inåtvänd och manisk i sitt arbete för att bli bäst.

Beskrivningen av ett av världens främsta ungdomslags pennalism, utfrysningar och totala brist på empati eller ens vilja att sätta sig in i spelarnas situation är chockerande att se. Spelarna ses som dyrbara varor eller ting, aldrig som människor som kanske skulle prestera bättre om någon talade med dem eller engagerade sig i hur de mår.

Martin sjunker djupare in i en depression. Ronnie Sandahl berättar med små medel. Erik Enge bär filmen och hans intensitet gör att det håller. Fotot och färgsättningen är konsekvent murrig och instängd. Fotbollssekvenserna är lagom många och trovärdiga.

”Tigrar” är en film om en ung människas väg in i psykisk ohälsa. Hur en extrem situation, att vara utpekad som ett underbarn, gör Martin helt fast i ett smärtsamt arbete i att bara bli bättre.

Det finns inga lekfulla moment, bara plåga, accentuerat av den totala avsaknaden av stöd eller glada tillrop från klubbkamrater eller tränare.

Äta eller ätas.

Klubbledningen ser på sina unga gladiatorer med en iskall kyla. Kraven på unga talanger har inte lindrats, men bemötandet har förhoppningsvis förändrats.