Resa längs muren mellan USA och Mexiko

8:41 min
  • Antalet migranter som tar sig till USA på gränsen till Mexiko har ökat.
  • Republikanerna kritiserar president Biden för att han förenklat för en del asylsökande att ta sig in, och pausat Trumps murbygge.
  • Vår USA-korrespondent har rest längs gränsen för att samla reaktioner på det som händer nu. 

Tannya Benavides pekar ut var det var tänkt att gränsmuren skulle gå i hennes hemstad Laredo, genom en park som ligger längs Rio Grande, floden som utgör själva gränsen här.

– Här brukar folk samlas på helgerna, på bägge sidor om floden, och fiska, äta och umgås, berätar hon. Och under pandemin, när det har varit svårare att korsa gränsen, har de som haft släkt i Mexiko i åtminstone kunnat gå hit och vinka till varandra och skrika små meddelanden. Men med en mur på plats skulle hela grönområdet förvandlas till en avspärrad gränszon.

Tannya Benavides är aktiv i organisationen No Border Wall Coalition, som samlar olika argument mot en gränsmur. Det handlar till exempel om kostnaden för en mur jämfört med andra investeringar i samhället och konsekvenser för miljön men även den rent humanitära aspekten, kopplad till migrationsfrågan.

Trots att en av de första saker som Joe Biden uträttade som president var att pausa bygget av gränsmuren, så litar inte Tannya Bennavides på det beskedet. Retoriken i den politiska världen kring det höga antalet migranter som korsat gränsen har gjort att utbyggnaden av en mur på nytt blivit en möjlig politisk lösning, anser hon. Kanske inte här i Laredo, men på andra platser längs gränsen.

– Murbudgeten borde läggas på att förstärka asylsystemet istället, tycker Tannya Bennavides. Vattnet i floden utgör ju redan en naturlig gränsbarriär i den här delen av landet, säger hon, samtidigt som gränsövervakningsbåten från United States Border Patrol gör sig påmind när den passerar oss.

I staden Roma, 13 mils resa österut från Laredo har man byggt en utkiksplats längs Rio Grandes lopp genom staden. Här är det meningen att man ska kunna se lite av regionens rika fågelliv. Andra säger att det här också är ett bra ställe om man vill se migranter som försöker korsa floden.

22-årige Rafael Garcia är här med sina bröder, och brukar gå hit för att se in på bebyggelsen i den mexikanska staden tvärs över muren. Och fundera på skillnaden mellan de två länderna. Han reser inte längre till andra sidan på grund av kriminaliteten där.

Rafael Garcia är själv född i Mexiko och kom till USA när han var 4-5 år gammal men tycker att något borde göras åt migrationen idag. Han tycker att alldeles för många redan försöker åka snålskjuts i det amerikanska samhället. Själv arbetar han inom oljeindustrin och tycker att kanske en av femtio där gör sitt bästa på jobbet.

Eftersom Rafael Garcia inte har amerikanskt medborgarskap ännu så fick han inte rösta i senaste presidentvalet. Men hade han fått det, hade rösten lagts på Trump, trots en bitvis hård retorik från den förre presidenten när det gällde Mexiko och mexikaner.

Joe Biden gör USA för mjukt och svagt, tycker Rafael. Och lika lite som man kan ta in alla mexikaner som vill flytta till USA, så kan man inte heller sparka ut alla som redan finns där, säger Rafael Garcia och tycker ändå att Trump är bäst för landet.

– Jag bryr mig inte om om han inte gillar mig eller mexikaner.

Några kvarter bort lockar några slitna affischer om att hyra kläder till skolbalen och jag går till affären JC Ramirez departement store. Det kanske säger något om mediebevakningen av gränsfrågan att jag bara hinner några steg in i butiken innan Cecilia Benavides frågar om jag har bokat en tid med hennes man Noel.

Det visar sig att en brittisk reporter har gjort det men även utan tidsbokning kan jag få en pratstund med Noel där han sitter vid sitt skrivbord intill en bullrande fläkt och muttrar lite om den snedvridna bilden av Roma i medierna, när de bara skriver om migranter och gränsen hela tiden. Många av dem passar på att göra ett stopp hos honom. 

I ett hörn i klädaffären står lite gravstenar. Noel och hans fru driver också en begravningsplats. Butiken har funnits i familjens ägo i 178 år och Noel ger gärna ett längre perspektiv på det här med gränser. Hur de som bodde i Roma inte korsade floden för att bli amerikaner en gång i tiden.

– Det var på sätt och vis floden som korsade dem, när Rio Grande blev gränsflod 1848, säger Noel Benavides. Och sedan dess har det här med inflödet av migranter pågått.

Med ett förflutet i stadens politiska liv gillar Noel Benavides inte medias fokus på migranter och eventuell drogsmuggling från den mexikanska sidan. Han vill prata om den välordnade staden han bor i.

– Ser du några tiggare här?, frågar han retoriskt. Ser du någon graffitti? Är det någon som springer runt och är upprörd över migrantkrisen i staden? Det händer inte här i Roma.

Få migranter stannar kvar i gränstrakterna här i Roma eller de andra städerna längs gränsen just nu. I stället tar man sig vidare in i landet för att hitta arbete. Och många av de asylsökande familjerna har till exempel släkt och vänner i helt andra delar av USA.

Men det är här i gränstrakterna som det mediala och retoriska slaget står när det gäller gränsfrågan inom amerikansk politik. Det är hit som politiska delegationer åker för att hålla presskonferenser, och det är här medierna rapporterar om migranternas utsatta situation.

På sista stoppet på den här resan längs Rio Grande träffar jag Norma Pimentel, som driver ett härbärge genom katolska kyrkan. Sedan en dryg vecka tillbaka har hon upptäckt ett nytt inslag i stadsbilden. Efter att konspirationsteoretikern Alex Jones, känd från plattformen infowars, varit i McAllen och anklagat katolska kyrkan för trafficking har ett tiotal personer fortsatt att protestera mot verksamheten hon driver.

Och Norma Pimentel, är inte helt förvånad över det som hänt, utan ser en linje från stormingen av kongressen och det som pågår i McAllen. Hon hävdar att det är ett resultat av den allt mer polariserade debatten att man nu misstänkliggör de som arbetar med migrantfrågor.