Sametingets styrelse: Öppnare samebyar med fler medlemmar
Sametingets styrelse föreslår att fler samer ska kunna bli medlemmar i samebyarna.
De renskötande medlemmar ska kunna fortsätta med sin verksamhet som idag – medan övriga medlemmar ska ges möjlighet till både jakt, fiske och rätt att uppföra mindre byggnader.
“Alla samer har upparbetat urminnes hävd och rätt till sina marker. Där behövs en ändring i lag “, säger styrelseordförande Håkan Jonsson, men oppositionen ger inte mycket för styrelsens förslag och har istället tagit fram ett eget motförslag.
FÖRSLAGET I KORTHET FRÅN SAMETINGETS STYRELSE:
Same som kan härleda sitt ursprung till en sameby ska också kunna bli medlem. Detta genom att styrka att denne eller dennes förfäder brukat markerna genom renskötsel, jakt eller fiske inom samebyns område. Personen ska också uppfylla kriterierna för att bli upptagen i Sametingets röstlängd.
Samebyn delas upp i två medlemskategorier; medlem eller renägande medlem.
Hela samebyn som omfattar alla medlemmar kallas i förslaget för ”samebyn”.
Interna renskötselfrågor, rörande samebyns organisering av renskötseln, samt renskötselns utövning, ska beslutas av de renskötande medlemmarna själva. Detta sker inom en egen organiserad form inom samebyns konstruktion, här kallad ”siida”.
Övriga frågor beslutas av hela Samebyn.
Samebyns styrelse ska väljas av samebyns årsstämma och bestå av 7 ledamöter, varav minst tre ska vara medlemmar inom Siidan.
Minst tre ledamöter ska bestå av medlemmar utanför renskötseln.
Här några utdrag ur styrelsens förslag:
Rätt till småviltsjakt / jakt och fiske
Medlem i sameby, har rätt till jakt på småvilt och fiske för eget uppehälle, i det område inom samebyn som dennes förfäder/släkt, har jagat och fiskat på, innan 1971.
Medlem i sameby som lever och verkar inom samebyns åretruntmarker, har rätt till jakt på småvilt, och fiske för husbehov/nätfiske, inom det område inom samebyn som dennes förfäder/släkt, har jagat och fiskat på, innan 1971.
Medlem i sameby som lever och verkar inom samebyns åretruntmarker, och som innehar registrerad F-skatt, för traditionell samisk näringsutövning, kan även jaga och fiska för avsalu, inom det område som dennes förfäder / släkt, har jagat och fiskat på, innan 1971.
Rätten till älgjakt
Medlem i sameby som lever och verkar inom samebyns åretruntmarker, har rätt att jaga älg på mark som står under statens omedelbara disposition och mark som förvaltas av statliga bolag, inom det landområde som dennes förfäder / släkt har nyttjat innan 1971, eller inom de jaktområden som de nyttjar idag via upplåtelse, eller som licensområde.
De samer och övriga ortsbor som inte tillhör samebyn, men lever och verkar i området, förbehålls rätten att jaga älg i de jaktområden som de idag nyttjar, via upplåtelser eller på privatmark.
Rätt att uppföra byggnad för näringsutövning / rätt att återuppbygga / underhålla släktens viste / renvallar etc
Renägande medlem som har behov av byggnad har rätt att uppföra renvaktarstuga, att användas i renskötsel / jakt och fiske för sig och sin familj.
Medlem i samebyn som lever och verkar inom samebyns område och bedriver samisk traditionell näringsutövning och har en betydande del av sin utkomst från jakt och fiske, samt har behov av byggnad, har med samebyns godkännande rätt att uppföra byggnad att användas för övernattning vid näringsfång/kulturutövning. Detsamma gäller sådan medlem med samisk livsföring som har en betydande del av sin eller sin familjs samiska hushållning från jakt och fiske.
Medlem har rätt att återuppbygga eller restaurera befintligt viste, renvallar eller byggnader, som använts av dennes släkt inom samebyns område, att brukas av sig och sin familj.
