Satsning för att rädda Brasiliens Mata Atlántica

5:45 min
  • Nu är klimatmötet i Glasgow slut och det är dags för det praktiska arbetet. Brasilien är ett av världens mest kritiserade länder vad gäller att skydda miljön, framför allt på grund av förstörelsen av Amazonas.

  • Det som sker i Amazonas nu har redan skett med landets andra största ekosystem, Atlantskogen. Hela 88 procent av Atlantskogens yta har förstörts.

  • Vår korrespondent i Latinamerika besökte ett av de många projekt som vill återskapa den tropiska regnskogen.

Rafel Bitante Fernandes visar en stor karta över Brasilien som hänger på väggen. Kartan är övertydlig, i ljusgrönt ser man det område som täcktes av Atlantskogen för 500 år, det vill säga innan de portugisiska conquistadorerna kom till Brasilien

Och det mörkgröna är det som är kvar, bara 12,5 procent av den ursprungliga ytan.

Miljoner träd höggs ner för att odla kaffe, socker, skapa betesmarker och bygga städer, berättar Bitante Fernandes, som leder projektet SOS Mata Atlantica, Rädda Atlantskogen, utanför Sao Paulo.

Projektet handlar om att återplantera så många träd, att man lyckas rädda tillbaka hela det förstörda ekosystemet, för det krävs återplantering på en yta som är 15 miljoner hektar. Det motsvarar 30 procent av den ursprungliga skogen.

Rafael Bitante Fernandes säger att det som hände Atlantskogen genom åren är precis det som händer just nu med Amazonas.

Atlantskogen, som heter Mata atlantica på portugisiska, är Brasiliens andra största ekosystem, efter Amazonas. Den tropiska skogen finns i en tredjedel av landets yta längs atlantkusten och i 17 av landets 27 delstater.

Det pågår arbete för att rädda tillbaka Atlantskogen i 500 av Brasiliens 541 kommuner, sen 2008 har man återplanterat 42 miljoner träd.

Rafael Bitante Fernandes leder arbetet i ett område som är 526 hektar, i närheten av staden Itu, två timmar bilväg från Sao Paulo. Det är hett och fuktigt i luften när vi vandrar längs en stig omringade av medelstora gröna planta-träd.

Ibland blir fågelkvittret så högt att vi måste höja rösten för att höra varandra. Området hade stora vattenproblem, berättar Bitante Fernandes, brist på vatten när det var torrt och översvämningar under regnperioderna.

I staden Itu i närheten fick invånarna leva under långa perioder utan rent vatten. Men efter några år av återplantering lyckades man återskapa vattenbalansen.

Det område där Rafael Bitante Fernandes verkar ägs av öl-jätten Heineken, som upplåtit marken för miljösanering. Det är inte unikt att ett företag satsar på miljön, säger Bitante Fernandes. Hela SOS-projektet  finansieras av över ett tusen företag, säger han.

Men varför satsar vinstdrivande företag på ett så dyrt och långsiktigt projekt som att rädda Atlantskogen, var är vinsten frågar jag.

Det handlar till stor del om image, säger Bitante Fernandes. Företag vill gärna förknippas med klimatarbetet, säger han. Konsumenternas makt har blivit större och de företag som inte agerar miljömässigt kommer att förlora på marknaden, säger han.

Men allt är inte en dans på rosor. Arbetet med att rädda Atlantskogen möter stort motstånd, framför allt från stora jordägare som använder gammalmodiga jordbruksmetoder. De äger 90 procent av den mark som behöver räddas och de har stort inflytande i den centrala regeringen och i kongressen utgör deras representanter den största gruppen, berättar Bitante Fernandes.

Motståndet mot miljöarbetet tar sig ibland extrema uttryck. Brasilien är det andra landet i Latinamerika efter Colombia, där flest miljöaktivister mördas varje år, ofta utan att man hittar förövarna.

Rafael Bitante Fernandes säger att det är en stor sorg, men han vill också lyfta en annan dödlig konsekvens av bristen på klimatarbetet. De dolda dödsfallen som sker på grund av bland annat föroreningar, vattenbrist och förstörelse av ekosystem.

Bitante Fernandes tror att vi har just nu ett lysande tillfälle att göra något för att rädda planeten. Företagen har förstått att de måste vara med på klimattåget, använd deras pengar, är hans uppmaning, och han tillägger: Vi har tio år på oss att vända på utvecklingen.