Serbiens vita guld

9:52 min
  • Planer på en litiumgruva väcker starka känslor i västra Serbien.

  • I regionen Jadar har man hittat ett sällsynt mineral, uppkallat efter området. Jadarit innehåller stora mängder litium, som används vid tillverkningen av batterier för elbilar.

  • Med den gröna omställningen har efterfrågan ökat kraftigt. Ett internationellt gruvföretag vill komma åt fyndigheterna men i vägen står de boende i området. Många känner sig pressade att sälja sina bostäder och ge upp sitt jordbruk.

Natasa berättar att det här är det senaste sålda huset och att skogen bakom huset har huggits ned.

Ett 30-tal hus står övergivna i den lilla byn Gornje Nedeljice i västra Serbien. Ett par mil bort ligger gränsen mot Bosnien Herzegovina.

I det här huset bodde fram till för några veckor sedan en familj som sålt sitt hem till ett multinationellt gruvföretag, berättar bybon Mirijana Trbovic Petkovic och hennes vän Natasa Petrovic. Gräsmattan framför huset ser fortfarande nyklippt ut och rabatten har utslagna blommor.

Under huset ända ner till berggrunden finns det gott om litium i det sällsynta mineralet Jadarit som är uppkallat efter Jadar som området heter.

Ett par tusen invånare bor i Jadar. De flesta livnär sig på odling och lantbruk. Nu utmanas det lokala jordbruket av ett av världens största gruvföretag. Det brittisk-australiensiska Rio Tinto vill exploatera fyndigheterna och försöker köpa upp stora landareal. Men en stor del av invånarna vill inte sälja marken.

Mirijana tar oss med på en biltur genom Jadars kuperade åkerlandskap. Vi passerar flera nysålda hus som saknar tak, vilket ger en känsla av att byn har fått en dödsdom. Mirijana berättar att företaget i våras började riva taken på hus som de lyckats förvärva.

– Det får oss att känna oss pressade att sälja och flytta härifrån, säger hon.

När många länder i allt snabbare takt försöker växla om till fossilfria samhällen, ökar efterfrågan på litium. Ämnet är en viktig beståndsdel i batterier som används i bland annat elbilar, mobiltelefoner och till lagring av vindkraft.

Förra året hamnade litium på EU:s lista över kritiska råvaror och enligt en studie från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum spås efterfrågan på metallen vara nära 20 gånger större om tio år.

Gruvföretaget Rio Tinto, som etablerade sig i Jadar när mineralet Jadarit först upptäcktes i regionen år 2004, har en vision om att bli en världsledande leverantör av batteri-metallen.

Serbien å sin sida tampas med hög arbetslöshet och är i stort behov av samhällsreformer. Presidenten Aleksandar Vucic ser Jadars orörda litiumfyndighet som ett gyllene tillfälle att skapa nya jobb och öka landets exportintäkter. Nästa år ska första försöket påbörjas att utvinna metallen.

Vladimir Radojcic är kommunchef i staden Loznica dit Jadar hör. Han ansvarar för administrationen i kommunen. Han säger att gruvprojektet först måste uppfylla miljökraven och sedan få ett statligt tillstånd innan exploateringen kan påbörjas.

Vladimir Radojcic tycker det är för tidigt att uttala sig om följderna av en gruva i Jadar innan alla studier är klara. Men han betonar att miljön och människors hälsa måste komma i första hand. Och han tror inte att regeringen tänker ge tillåtelse till en gruvdrift om miljöriskerna visar sig vara allt för stora.

På frågan om staden känner något ansvar för sina invånare som pressas att sälja mark till ett företag som river hustak, svarar Vladimir Radojcic att det inte finns något att göra åt saken om det är Rio Tintos fastigheter.

Småbarnspappan Zlatko Kokanovic har en mjölkgård med 20 kor. Gruvföretaget har erbjudit sig att köpa gården men Zlatko har hittills vägrat föra samtal om försäljning. Han berättar att han fått informationsbrev från företaget om att staten har rätt att tvångsinlösa marken vid utebliven försäljning.

Gruvföretaget Rio Tinto tackade först ja till en intervju men ställde sedan in utan motivering. Utan att svara på frågor, som skickats via mejl om hur fastigheter förvärvas från lokalinvånare, skriver Rio Tinto i en kommentar:

"Vi är angelägna om att upprätthålla den högsta miljöstandarden och bygga en hållbar framtid för lokalsamhället. Våra investeringar förväntas skapa 3 100 kvalificerade jobb i regionen."

Men gruvjätten har ett nedfläckat rykte. De har anklagats för miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter vid flera av företagets gruvor runt om i världen. Enligt invånarna i Gornje Nedeljice har deras undersökningar i Jadar redan börjat orsaka miljöskador.

Några meter ut på ett majsfält sticker tre stolpar upp ur marken, som är förseglade med blå metall-höljen på betongplattor. Det är provhål som Rio Tinto har borrat. Hålen går ner till ett djup på 300 meter där det finns arsenik och litium.

Mirijana och Natasa berättar att ett av hålen läcker och har gjort det i ett par år utan att Rio Tinto har lyckats åtgärda skadan, vilket syns på den spruckna betongen som får bruna fläckar av arseniken.

– Varje månad kommer någon ut hit och försöker laga betongen för att hålet ska se intakt ut. Men som du ser, växer ingenting en bra bit runt hålet till skillnad från de andra, berättar Natasa.

Planerna på en litiumgruva i Jadar har blivit en omstridd inrikespolitisk fråga, som engagerar människor över hela Serbien. Under året har två stora demonstrationer hållits med flera tusen deltagare, både i närmaste staden Loznica och utanför parlamentet i Belgrad. Demonstranterna vill inte se någon gruva i Jadar under några omständigheter.

Professorn i skogsvetenskap vid Belgrads Universitet, Ratko Ristic, tycker att det är förödande att tusentals hektar skog och bördig mark som är rik på biologisk mångfald skövlas om gruvan blir verklighet. Särskilt problematisk, enligt honom, är hanteringen av de enorma mängder giftigt avfall som en fullskalig gruvdrift innebär.

– Om det läcker ut i floden i Jadar riskerar hela flodsystemet, som sträcker sig till Serbiens storstadsregioner, att förorenas, säger han.

Enligt Rio Tinto kommer gruvan årligen generera 58 000 ton rent litium och ytterligare 400 000 ton jordartsmetaller.

Ratko Ristic är dock ytterst tveksam till om gruvan kommer att innebära det ekonomiska lyft som landets styrande politiker hoppas på. Han befarar att konsekvenserna för miljön och människors hälsa kan bli oerhört kostsamma i framtiden.

Ett oväder är på väg in över Gornje Nedeljice. Mjölkbonden Zlatko Kokanovic ger några av sina kor lite mjölk ur en hink. Han tänker kämpa för sin familjs rätt att behålla gården och möjligheten att bruka jorden.

Han vågar knappt tänka på hur kvalitén på mjölken och hans barns framtid kan påverkas om han får en miljögiftig gruva till granne, säger Zlatko Kokanovic.