Skottskadad av milis i Bangui

6:10 min
  • I slutet av december hölls det ett presidentval där den sittande presidenten i Centralafrikanska republiken Faustin Archange Toudéra vann.
  • Men en allians av väpnade miliser valde då att gå till attack mot huvudstaden Bangui, och var i dess utkant.
  • Vår korrespondent Richard Myrenberg har träffat en av dem som hamnade i skottlinjen då.

Vi kan kalla henne Marie. Hon är 31-årig ensamstående mamma till två barn. Hon bor i ett mycket enkelt hus i norra Bangui med sina syskon i ett område som kallas PK 12 – förkortning för kilometerpunkt 12 – ett område som genom åren varit oroligt och våldsamt. Men på morgonen den 13 januari var det annorlunda. Då hörde hon tung skottlossning, precis i närheten.

Skottlossningen tystnade kort, och då klev de ut på terrassen för att försöka få en bild av vad som hände. Då träffades hon av förlupen kula. Den gick rakt igenom hennes hand som hon höll mot bröstet och fortsatte in i kroppen.

– Jag blev väldigt rädd, det kom så plötsligt, jag var chockad och jag förlorade massor med blod.

Hon fördes till en närliggande klinik som drivs av läkare utan gränser för akut vård. Först den 22 januari kunde jag lämna kliniken. Läkare utan gränser tog hand om mig väl och jag fick hjälp kort efteråt, men nu är det svårt.

– Jag kan fortfarande inte använda min vänstra hand ordentligt, den har opererats tre gånger, men det blir inte riktigt bra ändå, säger hon.
Kulan i bröstet påverkar nervsystemet hela vägen ner till benet, svarar hon.

Ja, jag har kulan kvar i kroppen, och det gör att jag fortfarande haltar. Jag inga pengar att betala för medicin som smärtlindrande tex.

Ett tag var vi rädda att miliserna skulle ta sig in i staden – skottlossningen var nära oss här, och vi fruktade att de skulle gå in mot presidentpalatset den där dagen, säger hon.

De senaste striderna här i utkanten av Bangui visar på skörheten i landet. Alltsedan 2013 då dåvarande presidenten störtades från makten, har landet drabbats av bittra inbördesstrider, även här i Bangui. Och trots en massiv insats av FN-soldater – cirka 12 000 och numera också ett okänt antal ryska säkerhetsrådgivare – så kontrollerar en rad olika väpnade milis omkring två tredjedelar av landet.

I mitten av mars svors så åter president Faustin Archange Touadéra in som president. Ceremonin i parlamentet omgavs av ett massivt säkerhetspådrag. Han medgav då att landet står inför enorma utmaningar. Landets naturtillgångar, som inte kommit folket till del, gör att landet har strategiskt intresse för utomstående aktörer och många menar att är alltför beroende av militär hjälp från framförallt Rwanda och Ryssland. Ett komplicerat politiskt spel alltså. Där vanliga människor, som Marie hamnar i kläm.

Min man lämnade mig för många år sedan och jag har inte hört något från honom. Här är jag nu med en 7-åring och en 2-åring. Men det största problemet är att jag inte kan försörja mig efter min skott skada. Förut sålde jag frukt och grönsaker, då begav mig ut utanför stan för att handla, men det går inte längre. Så vi har det besvärligt, svårt att klara oss för dagen.

Jag frågar om hon tror att hon kan bli återställd, få tillbaka rörligheten i handen och inte längre halta fram. Hon dröjer lite med svaret:
Jag tror på gud och ber för att de ska bli så, svarar hon.