SKR: Behövs mer pengar till krisberedskap
De pengar kommunerna får från staten för krisberedskap räcker inte, menar Sveriges kommuner och regioner (SKR).
I mindre kommuner räcker inte den statliga ersättning till en heltidstjänst för exempelvis en beredskapssamordnare.
Justitiedepartementet svarar att anslaget har höjts och att staten bara ska bekosta en del av beredskapen.
– Vi tycker att ersättningen är för låg, och jag tror att de flesta just nu tänker att vi behöver ägna mer tid i samhället åt att förbereda oss för tänkbara kriser. Då behöver det avspeglas i hur kommunerna blir ersatta ifrån staten, säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKR.
Ekot har avslöjat en rad brister i den kommunala krisberedskapen, inför exempelvis stormar, pandemier och värmeböljor.
Samtidigt säger beredskapssamordnare från flera kommuner att resurserna som kommunerna får för att arbete med krisberedskap inte räcker till.
Staten har åtagit sig att finansiera delar av kommunernas och regionernas krisberedskap, det handlar om deras förberedelser för extraordinära händelser. Men SKR tycker alltså att den statliga ersättningen inte räcker till, säger Gunilla Glasare.
– Nej, vi tycker ju att det är alldeles för lite. För även bara för att göra det som man kanske då verkligen kan etikettera som just krisberedskap är ersättningen för låg. Det är till exempel sådant att göra en risk- och sårbarhetsanalys och sådana saker.
Gunilla Glasare tror att det här gör att krisberedskapen blir lidande.
– Ja, det tror jag. Den hamnar gärna lite långt ner på agendan, säger hon.
Lyssna på den längre granskningen "Stora risker inför nästa kris"
Ekot har i flera veckor sökt regeringen, som på grund av regeringsombildningen inte kunnat ställa upp på en intervju. Men i ett skriftligt svar till Ekot poängterar Justitiedepartementet att kommunerna har ansvar för sin egen krisberedskap, att staten bara ska betala en del, och att det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som fördelar den statliga ersättningen. Den har också höjts de senaste åren.
Samtidigt räcker inte pengarna från den statliga ersättningen till en heltidstjänst i mindre kommuner. Så är det exempelvis i Dorotea kommun i Västerbotten, där Annika Danielsson bor. Hon säger att hon funderat mycket på riskerna vid olika kriser.
– Jag tänker att innan regering och riksdag bestämmer att det här ska skötas av kommunen så måste de se till att pengarna finns där. Så att man vet att det är likadant för oss. För vi betalar ju tror jag mest skatt i hela Sverige, och ändå kanske vi har den minsta säkerheten runt omkring, säger hon.
Men känns det som att det blir mindre säkerhet i en så här liten kommun som Dorotea?
– Ja, visst gör det det, säger Annika Danielsson.