Smittspridningen i höstas underdrevs av FHM
- I september började smittspridningen öka i Sverige efter sommarens låga nivåer, samtidigt som flera undersökningar visade att vi följde rekommendationerna allt sämre.
- Folkhälsomyndigheten visade upp en mer positiv bild av utvecklingen än som verkligen var fallet, något som kritiker menar kan ha bidragit till ökad smittspridning.
- Statsepidemiolog Anders Tegnell säger till Ekot att "hade vi skrikit varg då så kanske det hade gjort skillnad, men det vet vi inte."
”En ganska stabil nivå på de allra flesta ställen men en liten försiktig ökning. Inte alls så dramatisk som man ser i många andra länder i Europa. Men den går sakta men säkert åt fel håll.”
Så beskrev statsepidemiolog Anders Tegnell smittspridningen på en presskonferens den 24 september. Men smittspridningen ökade inte ”sakta men säkert” eller ”försiktigt". På en vecka hade fallen ökat med 35 procent. Det framgick av Folkhälsomyndighetens egen statistik över bekräftat smittade.
Borde man inte ha beskrivit det som en ganska kraftig ökning så att folk fattade att det här är något allvarligt som är på väg att hända?
– Jo, relativt snart efter det började vi ju också vidta mer och mer åtgärder.
Jo men frågan är varför ni sa att ökningen var svag?
– Det var den bedömningen då.
Men trots den snabba ökningen i smittspridning bedömde Anders Tegnell då i slutet på september att ökningen skulle komma av sig och stabiliseras. En av orsakerna var att svenskarna, enligt honom, var fortsatt duktiga på att följa rekommendationerna.
”En befolkning som är väldigt vana med den här typen av restriktioner som är på plats och fortsätter att följa dem väldigt väl. Så vi har goda förhoppningar om att vi ska kunna ligga kvar på en hyfsat låg nivå och inte återuppleva det vi upplevde i våras.”
Men inte heller det påståendet stämmer helt med verkligheten. Tvärtom gav undersökningar från Telia, myndigheten MSB och opinionsinstitutet Novus tydliga indikationer på att svenskarna följde rekommendationerna allt sämre och att den utvecklingen pågått sen början av sommaren.
Anders Tegnell vidhåller att många svenskar fortfarande följde rekommendationerna i slutet av september, men medger idag att det hade skett en förändring:
– Det skedde ju en successiv återgång till någonting lite mer normalt under den här perioden.
Tove Fall, professor i epidemiologi på Uppsala universitet, tycker att Folkhälsomyndigheten borde ha kommunicerat annorlunda:
– En sån här sjukdom. När hänger på allmänhetens följsamhet. Då är det oerhört viktigt att allmänheten vet om att det finns varningsflaggor.
Anders Tegnell igen:
– Det är hela tiden balans hur mycket man ska då trycka på så att säga skrämmas och hur mycket man ska använda morötter och tala om att vi gör faktiskt ett bra jobb.
Är det inte bättre att kväsa och det lite snabbt innan det kommer upp på den höga nivån som vi fick?
– Men det handlar ju också om vilka signaler det skickar till befolkningen. Skickar man då signalen att det är helt meningslöst, att här brakar det iväg ändå, trots att vi arbetar och sliter, då har det också effekt. Jag vill bara försöka få fram att det här är komplicerat, det går inte att säga vad som var rätt eller fel. Efteråt går det alltid att säga att hade vi skrikit varg då så kanske det hade gjort skillnad, men det vet vi inte.
Beräknat utifrån ett sju dagars rullande medelvärde fram till och med den 22 september (den sista fullt inrapporterade dagen vid tidpunkten för presskonferensen.) Källa Folkhälsomyndigheten 24-09-2020