Språkundervisning till barn i migrantläger ska bryta isolering

5:13 min
  • Flera tusen migranter har den senaste tiden kommit till Litauen via grannlandet Belaru.
  • Nu försöker Litauen stoppa fler från att komma in i landet och bygger samtidigt upp ett nytt system för mottagande.
  • I huvudstaden Vilnius har ett gammalt härbärge nyligen gjorts om till boende och skola för migranter och Sveriges Radios Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti var med på en av de första lektionerna.

"Labas" - God morgon ropar barnen från sina skolbänkar när läraren Diana Dubnoviené kommer in i klassrummet.

Det är deras första skolvecka. Fram tills nu har de inte fått någon organiserad skolundervisning eftersom det tog längre tid än väntat att få klart renoveringen.

Ett gammalt grått härbärge i ett bostadsområde i centrala Vilnius som nu görs om till ett boende för migranter.

Hittills har 80 flyttat hit, en tredjedel av dem är barn i skolåldern.

Och snart kommer ytterligare 400 personer inkvarteras här.

På de gula väggarna i klassrummet hänger teckningar, siffror och färgglada bokstäver.

Gul, grön, vit, ropar barnen när läraren Diana pekar på de olika färgerna på väggen.

Nästan alla här är kurder från Irak och majoriteten av dem lär inte få stanna i landet men nyligen beslutade regeringen att barn trots allt ska gå i skolan medan de väntar på beslut, lära sig litauiska, landets historia, geografi och samhällskunskap-

– Vi ritar, vi leker, vi kommunicerar med ögon med händer, berättar läraren Diana Dubnoviené.

Gediminas Pocius är chef över den nyöppnade mottagningen. Här finns läkare, en liten kiosk, så småningom kommer även vuxna få möjlighet till sysselsättning, sy eller träna.

Hittills har över fyra tusen migranter kommit in i landet via Belarus. En gräns som tidigare varit strikt bevakad men som nu blivit något av en korridor till väst. EU anklagar Belarus president Lukasjenko för att använda sig av migranter som vapen för att straffa EU för de sanktioner man infört.

– Vi har inget annat val än att hjälpa dem som redan är här. Men förhoppningsvis kommer Belarus inte kunna påverka oss i framtiden. Det byggs taggtrådsstängsel och mer personal bevakar gränsen nu, säger Gediminas Pocius.

På gården, utanför skolbyggnaden, sitter några män och röker cigaretter. De säger att de är missnöjda med boendet eftersom de inte får lämna området under tiden deras ansökan behandlas. Vi vill ha frihet men här finns ingenting och i kiosken är allt dyrt, kolla på den här chipspåsen - tre euro, säger en av männen.

Bredvid sitter Keman, han kommer från Syrien men har under de senaste tio åren bott i Moskva.

– Från början tänkte jag stanna där i ett par år, tills kriget skulle ta slut, men det gjorde de aldrig.

I Ryssland fick han aldrig något uppehållstillstånd och bestämde sig därför för att komma hit. Flög från Moskva till Minsk och fick därifrån hjälp av smugglare att ta sig över gränsen. Något han inte vill berätta mer om.

– Vad spelar det för roll om jag kom på laglig eller olaglig väg, jag är ju här nu.

Keman vill stanna i Litauen men får han avslag tänker han fortsätta till Norge eller Tyskland.

På grund av det ökade tillflödet av migranter har Litauen på kort tid behövt bygga upp mottagningssystem. Litauen som i princip inte tagit emot några migranter tidigare och som hittills avslagit nästan alla asylansökningar.

Men trycket på myndigheterna är högt. Det råder brist på tolkar socialarbetare och bostäder.

Chefen Gediminas Pocius hoppas att landet drar lärdomar av detta.

– Litauen måste lära sig att planera, ha folk, boenden redo. Det är en viktig läxa så att vi inte står handfallna nästa gång vår granne kastar skit på oss.