”Finns barn som blir ledsna”

Starka känslor när elever får betyg i årskurs fyra

1:39 min
  • Ekot har läst den forskningsrapport som ska ligga till grund för Skolverkets utvärdering av försöksverksamheten med betyg i årskurs 4.
  • Betyg väcker starka känslor hos elever och kan leda till ett fokus på bedömningar som handlar om att mäta resultat, snarare än att öka kunskapen.
  • En positiv följd av tidiga betyg kan vara att lärare pratar mer om kunskapsmålen och vad det är eleverna ska kunna, enligt rapporten

Nu har forskare utrett hur barn som får betyg så här tidigt påverkas.

– Man måste vara medveten om att det finns barn som blir ledsna, rejält ledsna. Vi har flera exempel på det i rapporten på barn som ger uttryck för att de ger upp, eller struntar i det här och då ska man tänka att det här är det första betyg de får och att de är 10 år gamla, säger Håkan Löfgren som är biträdande professor vid Linköpings universitet och som lett forskningsstudien.

Han har tidigare undersökt hur eleverna påverkades av betyg i årskurs 6. Ser han någon skillnad?

– Det finns enskilda elever som blir väldigt påverkade av sammanhanget när det får betygen. Sådana fall såg jag inte i årskurs 6, säger han.

Försöksverksamheten med betyg i årskurs fyra som 12 skolor deltar i nu, som började 2017 och som avslutas i sommar, kom ju till stånd efter en politisk strid. I överenskommelsen ingick att Skolverket ska utvärdera försöket. Och den här forskningsrapporten som Ekots tagit del av, ska utgöra ett underlag för den utvärderingen. Forskarna har följt fem utvalda skolor och jämfört med med några skolor som inte infört betyg.

Urvalet är alltså litet, dessutom var skolorna speciella, enligt Håkan Löfgren. De hade redan hade ett tydligt utvecklat sätt att arbeta med bedömningar av elever. Men det går ändå att peka på konsekvenser som rektorer som vill införa betyg, behöver förbereda sig för.

– Jag ser det ju också som en risk att man fokuserar mer på bedömningar som handlar om att man ska kunna redovisa ett resultat än att man ska satsa på bedömningar som ska hjälpa eleverna framåt i sitt lärande.

Betygen och andra bedömningar kan komma att styra både undervisningen och elevers motivation, enligt rapporten. Det kan leda till stark press på elever, på såväl högpresterande elever som de som har svårare i skolan, säger Håkan Löfgren

– Om man lyssnar på eleverna är det väldigt svårt att förutsäga om betyg leder till ökad motivation eller om det leder till ökad stress och oro. De uttrycker både och de finns liksom på alla kunskapsnivåer så att säga.

När det gäller elever med behov av stöd, kunde Håkan Löfgren se att lärare snabbare sökte hjälp av specialpedagogisk personal när en elev riskerar att få underkänt, i skolor med betyg i årskurs 4. Samtidigt uttryckte lärarna också att de redan hade kunskap om behovet av stöd även utan betyg. Det fanns en oro bland en del specialpedagogisk personal för att just elever i behov av särskilt stöd kan påverkas negativt av betyg, säger Håkan Löfgren

– Att det blir så väldigt tydligt för dem att de har problem och att även andra klasskamrater i omgivningen får syn på att de får problem, säger han.

Men vad är då fördelarna? Att elever kan bli mer intresserade av vad de ska kunna och att lärare blir bättre på att bedöma eleverna

– En riktigt bra sak tycker jag är att lärarna pratar mer om kunskapsmålen och man pratar om vad det är eleverna ska kunna. Sedan kan jag tycka att det har en baksida, att man pratar väldigt mycket kriterier ibland och att det blir en viss typ av bedömningar som prioriteras i de samtalen, säger Håkan Löfgren